Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Islandet, och en åt sydvest bortom landsvägen belägen trädgård.
Den ofvan nämda egentliga kungsträdgården från 1600-talet
blef af K. Gustaf III upplåten åt akademien. – Slottskyrkan
har egen predikant.
Från år 1270 är Upsala residens för Sveriges erkebiskop.
Till domkyrka begagnades länge den nu s. k. Bondkyrkan;
men från början påtänktes, och från 1287 begyntes
af Fransmannen Etienne de Bonneville byggnaden af den nuvarande
Domkyrkan. Denna är ett af den Götiska byggnadskonstens
mästerstycken i den yngre spetsbågsstilen, Sveriges
största kyrka, den för minnet rikaste, och till konstvärde åtminstone
renaste, ehuru i sednare tider till det yttre blott alltför
mycket afklädd sina fordna prydnader, dels ock något vanställd
genom förändringar i annan stil. Medel till byggnaden samlades
före början och under fortgången, på den tiden vanligt
sätt, genom aflat, gåfvor och testamenten; grunden bygdes af
huggen sten från Lena socken, sjelfva kyrkan af tegel. Inom
de uppförda yttre murarne bygdes tills vidare ett kapell af träd,
dit S:t Eriks reliqvier flyttades från Gamla Upsala, eller snarare
från Bondkyrkan, dit de synas ha blifvit förda 1273;
och just de förblefvo den rikaste inkomstkällan. S:t Mariæ
chor, nu det Gustavianska, med dess sidokapeller, blef först
färdigt, dernäst S:t Nicolai, i norr derom, omkring 1310, kort
derefter den södra portalen, sednare kanske den norra, och den
vestra först omkring 100 år sednare. Under tiden hade år
1402 de redan färdiga pelarne och hvalfven i skeppet till stor
del ramlat, och återställdes under 30 års tid, men i mindre
sköna former. År 1435 blef kyrkan invigd, och helgad åt
S:t Lars, Erik och Olof, bvilkas bilder prydde ingångarne; men
först 1440 blef allt riktigt färdigt. Snart hemsöktes kyrkan
af eldsvådor 1447, 64, 73 och 1572. Efter den sistnämda
gjorde K. Johan III mycket för byggnadens återställande i gammalt
skick, i bredd med efterspaningar efter fördolda skatter
från dess rikare dagar. År 1609 skadades af storm de två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
