Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfrigt måste all högre lärdom sökas utomlands, mest i Paris,
der ock en stiftelse, hufvudsakligen äfven af And, fanns för
studerande från Sverige. Emellertid omtalas en procession såsom
inrättad i Upsala år 1438; men den egentliga grundläggningen
af akademien, efter utländska mönster, tillhör Sten
Sture d. a. och Jakob Ulfson år 1477. Bland de förste lärarne
nämnes Ericus Olai. Genom de strider, som reformationen
framkallade, och den brist som den för tillfället åstadkom på
dugliga och bildade män inom kyrkan, förlorade äfven universitetet
mycket, och var under K. Gustaf I:s tid i lägervall;
både han och K. Erik XIV förehade fruktlösa planer att återupprätta
det. Något mera lif förspörjes under K. Johan III,
men förqväfdes nästan åter dels af olyckor, såsom eldsvådor,
pest och krig, dels af de liturgiska stridigheterna, särdeles då
Konungen inrättade ett katholskt collegium i Stockholm. Detta
efterträddes väl 1583 af ett protestantiskt, men äfven i hufvudstaden.
Först året före sin död tänkte Konungen på att
återställa akademien, hvars lärare kort derpå vid Upsala möte
spelade en betydande roll. Det var Carl IX:s allvarliga och
ihärdiga nit förbehållet att äfven här godtgöra sina föregångares
fel. Han anslog åt akademien de vid reformationen indragna
»kyrkohusen», och åt professorerne prebendehemman och tionder,
förnyade och utvidgade kommunitetet för studenterne, ökade lärostolarnes
antal, och utfärdade 1595 nya privilegier för hela
institutionen. År 1600 firades här den första philosophiska
doktorspromotion. Joh. Messenius och Joh. Rudbeck bragte lif
i studierna, tills deras inbördes oenighet sedermera föranledde
bådas bortkallande.
Emellertid hade äfven Carl IX:s bemödanden för läroverket
till stor del stannat vid förslager, i följd af ständiga krig
och andra statsbestyr, som togo hans uppmärksamhet och rikets
tillgångar i anspråk; och bristen på skickliga lärare gjorde ej
mindre svårighet. K. Gustaf Adolf afhjelpte det ekonomiska
hindret, i det han skänkte åt akademien 1624 hvad som farfadern
ärft eller samlat af jordegendom, 350 hemman, anslog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
