- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Upsala län /
78

(1850) [MARC] Author: Wilhelm Tham - Tema: Statistics, Uppland, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Upsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i C. minus. Styrelsen tillhör en efter tur utsedd rektor, dels
med, dels utom consistorium majus, under inseende af erkebiskopen
såsom prokansler från 1625, och en vald kansler,
nu H. K. H. Kronprinsen 7). – Akademiens författning är nu
under revision.

Det äldsta akademiehuset, efter universitetets egentliga
grundläggning, var bygdt 1477 på Studentholmen, genom Jakob
Ulfsons försorg. Det härjades af eld på 1500-talet tre
gånger, sednast 1572, och ruinerna användes till slottsbyggnaden.
Derpå hegagnades det fordna Kapitelshuset inpå 1620-talet
för akademiska föreläsningar m. m., samt promotioner,
utom de theologiska, som höllos i domkyrkan, och för consistoriets
sessioner till 1640-talet. Här hölls ock Upsala möte
1593. Byggnaden kallades Academia Carolina efter Carl IX,
som låtit inreda den för akademiens behof. Den afbrann 1702,
sattes åter i stånd, begagnades inpå 1760-talet till disputationer,
promotioner o. a., men förföll och nedrefs i slutet af århundradet.
Emellertid hade redan K. Gustaf II åren 1622-26
låtit bygga, der den fordna Lilla Biskopsgården stått, den efter
honom s. k. Academia Gustaviana, som efter flera gånger delvis

7) Enligt de äldsta privilegierna af 1476, utfärdade af Påfven Sixtus
IV, var erkebiskopen Jakob Ulfson kansler, men hans efterträdare
synas ej hafva utöfvat detta embete. Carl IX tillät erkebiskopen,
biskoparne och akademien att välja kansler. Akademien
begärde 1604 att dertill få utse prins Gustaf Adolf, men fick det svar,
att "hertig Göstaf må vara det, när han saken lärer bättre förstå
och åren kunna blifva flera". År 1607 utsågs grefve Abraham
Brahe till kansler, men synes ej hafva i verkligheten som sådan
tjenstgjort; så mycket mera Johan Skytte. År 1625 stadgade
Konungen att alltid ett riksråd skulle utses; och ända till 1747,
samt fem gånger efter 1751, hafva rikets högsta embetsmän innehaft
befattningen, under sista seklet omvexlande med kronprinsar;
under de sista decennierna hafva blott de sistnämde
varit kanslerer. Från 1626 till 1731 har akademien tidtals haft
någon person af högadlig börd till rector illustris, i sjelfva verket
blott en hederstitel. Adelsmännen hafva ända inuti nuvarande
seklet utöfvat rättigheten att vara utom nationerna, och ega ännu
att ingå i hvilken nation hvar och en åstundar, utan afseende
på lokal härkomst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 30 22:11:07 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/thamupps/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free