Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Näs socken - Aspvik - Lennartsnäs - Stäkesholm - Tibble - Öråker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stränderna, och hindrades att återvända på rätta farleden. Några
vilja derpå tillämpa berättelsen om Norska Konungen Olofs härfart
inåt Mälaren.
Gårdar: Stäket eller Stäkesholm, i öster, på ön och invid
sundet, 1 mantal säteri rusthåll; stället nämnes 1187, då erkebiskop
Johan här mördades af Esterne under deras färd mot Sigtuna. Ön
synes i fordna dagar hafva innehållit en eller tvenne byar, eller flera
gårdar; en gård eller några egor förekomma 1328 såsom skänkta till
Sigtuna kloster. Andra synas ha tillhört slägten Sture omkring 1400.
Kort förut anlades här, kanske ej för första gången, ett fäste, som
sedermera med dertill hörande län gafs i morgongåfva åt Dr. Philippa.
Men år 1434 lät K. Erik förstöra fästet, att det ej skulle falla i hans
motståndares händer. Genom Nils Ragvaldsons bedrifvande kom stället
från 1440 i erkebiskoparnes händer, som småningom lade under sig
kringliggande gårdar, återställde borgen, helgade den åt S:t Erik, och
begagnade den såsom ett vigtigt skyddsvärn. Den förstördes åter af
Sten Sture d. y., och ligger nu i ruiner. Stäkes gård blef åtminstone
från sistnämda tid krono, förlänades 1612 åt riksamiralen G. Gyllenstjerna,
återtogs från hans arfvingar 1683, såldes till skatte 1722;
tillhörde grefl. slägten De la Gardie på 1730-talet och ännu 1767,
derpå frih. Rudbeck, från 1800 gr. af Ugglas, slutligen frih. Åkerhjelm,
och egdes 1849 af frih. Björnstjerna. Här finnes en vacker
åbyggnad sedan slägterna De la Gardies och af Ugglas tid. – Aspvik,
i vester, 3 mantal säteri rusthåll, med qvarn; nämnes 1303, och
derpå 1571 såsom förlänadt under frälse frihet, innehades på 1600-talet
af slägterna Körning och Gyllenholm, reducerades 1683, kom
sedermera åter i enskildtas händer, tillhörde 1849 gr. Lantingshausen,
som dertill egde 3/4 m. frälse, 1 skatte underlydande, utom 3 m. i den
vid kyrkan belägna – Tibble by, som för öfrigt innehåller kaplansbol
af 5/8 m., gästgifvaregård 1 m., o. s. v. – Öråker, i söder, vid
Görväln, 1/2 m. skatte, har haft flera egare, hvaribland i sednare tider
en Björkman, Wahrenberg o. 1820, hörde 1849 under – Lennartsnäs,
socknens betydligaste gods, beläget ännu sydligare vid
samma vatten; det utgöres ursprungligen af Kjellsåker och Hamra,
tillsammans 1 m. frälse säteri, och förekommer 1537 såsom från kronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
