Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Ett frieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
"Hvarför kan du ej fästa upp det då?"
Med en eftertrycklig skakning på hufvudet och
ett muntert skratt svarade hon:
"Det kanske skulle gå an i Maoria, men icke
här."
"Säkert är det ingenting, som hindrar dig från
att använda min maskin, så att du kan hålla ditt
löfte!" utropade jag. "Jag skall taga hand om din
under tiden."
Som hon såg, att jag på fullt allvar gjorde
detta anbud, antog hon det med tacksamhet, steg
upp, tillvinkade mig den vanliga behagfulla
afskeds-helsningen och försvann snart i fjärran. Utis blef
naturligtvis högst förvånad Öfver att se mig
återkomma med detta långsamma åkdon i stället för
mitt eget. Utan många frågor grep han imellertid
verket an och hade snart ställt åkdonet i ordning.
Det var först då vi befunno oss på hemvägen, som
jag utförligt berättade mitt äfventyr. Af en eller
annan anledning tycktes det roa honom ofantligt,
och han sade med en skalkaktig blinkning:
"Du vet kanhända icke, att du i dag formligen
friat till Reva Diotha?"
^Hvad!" utropade jag, helt naturligt häpen
öfver en så oväntad underrättelse.
"Du behöfver ej se så förskräckt ut för det",
fortfor han. "Du har fått en lika ordentlig korg."
Derpå förklarade han, att det icke var
brukligt, att en flicka åkte tillsammans med en ungkarl,
om hon ej var förlofvad med honom. I så fall fick
hennes hår icke längre svalla ned fritt, utan
uppla-des eller fasthölls af ett nät, i enlighet med bruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
