Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Fonografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
digheterna. Somliga föddes utan något bemödande
å sin sida till dygd, lyckaoch heder; andra tycktes
utan sitt eget förvållande vara födda till last, elände
och förnedring. Men huru ofullkomlig
civilisationen på clin tid än var, stod den dock långt öfver
alla föregående tiders. Bland mycket ondt fans
det en verklig sträfvan efter rättvisa; midt i
mörkret var det ett allvarligt, ehuru blindt sökande efter
ljus; bland mycken sjelfviskhet fans mycken
sjelf-uppoffring och storsinthet. Jag tror verkligen, att
om menniskorna redan då kunde hafva blifvit
öf-vertygade om, att resultatet af deras sjelfuppoffring
skulle blifva varaktigt och gagnande, skulle de,
som egde något, hafva varit villiga att dela lika
med sina mindre lyckliga bröder. Visserligen skulle
en sådan delning då blott haft missräkning till
följd. Samhällets sämre beståndsdelar måste först
frånskiljas. Det var förnämligast en dunkel aning
om detta, som gjorde, att så många icke hoppades
på någon förbättring. Det långsamma
framåtskridande, som man oaktadt många vexlingar kan
skönja i vårt slägtes historia sedan den tiden, var
icke resultatet af någon vidtomfattande plan, utan
af allvarliga mäns allvarliga bemödanden att
bekämpa det onda, som omedelbart tilltvang sig deras
uppmärksamhet. Slutligen kom en tid, då så
mycket uträttats, att arbetet kunde utföras efter en
bestämd plan, och det har sedan fortskridit mot
sin fullbordan med minsta möjliga ansträngning."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
