Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. Lyckliga stunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282:
värme, än som behöfdes, "var den ädlaste liksom
den skönaste af sitt kön! Det tyckte jag alltid, och
nu vet jag det."
"Var så god och förklara, huru en blott åsigt
kunnat blifva förvandlad till vetande!" sade Reva
med låtsadt allvar, som på ett märkvärdigt sätt
påminde mig om hennes forna jag. Det var
kanhända detta, som eggade mig att svara, som jag
gjorde.
"Af det faktum att hon förändrats så litet,
drager jag naturligtvis den slutsatsen, att det ej var
mycket att förbättra."
"Det låter verkligen afgörande", medgaf Reva
i samma ton. "Jag skall känna mig stolt öfver att
få göra bekantskap med ett sådant mönster. Men",
tillade hon med en skalkaktig glimt i ögat, som
underrättade mig om, att jag på något sätt skulle
få lida straff för det misstag jag begått, "om jag
rätt kommer ihåg hvad du sade, så är ditt eget
utseende blott föga förändradt sedan den tiden; deraf
kan man med rätta draga den slutsatsen, att du
också — "
"Du kan draga hvilken slutsats du vill", sade
jag skrattande. "Men en sak, som jag ej behöfver
sluta till, utan med säkerhet vet, är, att Reva
Di-otha och Edith Alston visa en märkvärdig
öfverensstämmelse åtminstone i ett karaktärsdrag."
"Hvad du säger, gör mig blott allt otåligare
att få veta mera om denna Edith", sade Reva, som
synbarligen njöt af den lilla skärmytslingen. "Men
är det tid till det? Vi få snart byggningen i sigte."
"Nej, tiden är för kort. Dessutom tror jag det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
