Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Gästrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293:
hvar jag var. Jag befann mig i ett högt,
cirkel-rimdt rum, temligen stort och med ott rundt
fönster midt i det hvälfda taket. Detta kunde jag so
vid de nu nästan oupphörliga blixtarnes sken.
Taket, golfvet och väggarna voro beklädda med
iriar-morskifvor. Af marmor voro äfven de rader af
skulpterade konsoler, som från golf till tak fyllde
väggarna. På hvarje konsol stod en urna i adel,
men allvarlig stil. De voro af olika material, många
af olika slags marmor, de flesta af något
genomskinligt ämne. Medan åskan rullade öfver mitt
hufvud och blixtarnes sken, som återspeglades af de
glattslipade ytorna, visade mig i relief utskurna
medaljonger, började jag förstå, hvar jag var, och
greps af en högtidlig, vördnadsfull bäfvan.
Med någon svårighet letade jag mig tillbaka
till hvardagsrummet, der Utis nyss lyckats
istånd-sätta ledningen för det elektriska ljuset, hvilken på
något sätt tycktes hafva kommit i olag genom
ovädret. När damerna dragit sig tillbaka, berättade
jag Utis hvad jag sett. Han yttrade blott:
"Ehuru detta rum kallas ’Gästrummet’, borde
jag icke hafva låtit dig oförmodadt råka på det i
ensamhet, till på köpet under så egendomliga
omständigheter. Dörren måtte af en händelse hafva
lemnats öppen i dag."
Derpå förklarade han for mig deras sätt att
behandla de döda. Under nära sjuttio århundraden
hade likbränning faktiskt varit det enda
begraf-ningssätt man användt, sedan menniskornas sunda
förnuft mer och mer insett dess fördelar. "I stället
för att låta våra älskade aflidnas jordiska qvarlef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
