Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bok i skolorna. Vid genomläsandet
av skildringen av arbetarrörelserna
märker man genast författarens
allvarliga strävan efter opartiskhet i
framställningen; man känner sig stå
framför den verklige, om sitt ansvar
medvetne vetenskapsmannen. Först
kommer en lidelsefri oeh klar
redogörelse för fackföreningsrörelsens
uppkomst och utveckling; skildringen av
socialismen hålles i en lugn och
objektiv ton. Författarens egen åskådning
framträder endast ett par gånger,
mera i förbigående, man voro frestad
att säga ”i obevakado ögonblick”.
Dessa äro emellertid ur psykologisk
synpunkt särdeles intressanta genom
den bjärta belysning de kasta över
de högst bildade klassernas sätt att
syssla med socialismen. Förf:s
uttalade farhåga för den individuella
frihetens öde i en socialistslat framföres
ännu lugnt och värdigt. Meningen, i
vilken det heter: ”Gent emot de
faror, som hota samhällslivet och
kulturen genom den hänsynslösa
agitationen för dessa teorier (socialismen och
anarkismen) bland de okritiska
massorna” o. s. v., kan ju med lite god
vilja tolkas så. att den försvarar sin
plats även i en objektiv utredning.
Värre blir det, då för?, fortsätter:
”De olyckor och orättvisor, vilka
socialisterna vilja bota genom ännu
större orättvisor och olyckor, kunna”
o. s. v.
Trots sin tydliga strävan efter
opartiskhet i själva utredningen om
socialismens väsen och utveckling, kan
således en svensk historiker inte
undgå att vid framförandet av sitt eget
omdöme ta intryck av den hätska
tonen i de kretsar, där lian rör sig. vilka
i enlighet med statsministern ”över
partierna” ju helst ville ha
socialisterna. för att tala med Rydén,
”fågelfria” i det nuvarande samhället.
Att förfaringssättet är allt annat än
vetenskapligt, även om det är
psykologiskt förklarligt, behöver ej vidare
iitföras.
# *
#
Och nu är det så, att visst inte alla
vetenskapsmän bemöda sig om
opartiskhet ens i skolböcker, då det
gäller socialismen. Emil H i 1 d
e-brand har i sin ”Svensk stats- och
samhällskunskap’’ för gymnasiet
insmugglat sina personliga åsikter och
fördomar i en kritik, som inte kunnat
göras angenämare för kapitalismen av
herr v. Sydow eller nuvarande
civilministern. Klassamhällets
nödvändighet och t. o. m. fulla berättigande
hävdas ohöljt från välkända
högerjournalistiska utgångspunkter och med lika
välkänt djupsinne. Man höre :
”Människorna födas nu en gång med
olika begåvning, somliga med egenskaper
att bliva ledare, medan andra sakna dem.
Arbetet är av olika art, somliga arbeta med
huvudet, andra med händerna.”
Ocli det från dessa satser utgående
resonemanget slutar, efter påpekande,
att det dock framför allt. är
egendomens och inkomstens olika fördelning,
som ligger till grund för
klasskillnaden, på följande dråpliga sätt:
”Med kännedom av människonaturen
synes det dock mycket ovisst, om någonsin
social och ekonomi s k j ä m 1 i
k-h e t * skall komnra till stånd.”
Efter en undran, huruvida
produktionen under ett socialistiskt
samhällsskick ”verkligen kommer att räcka
till för behoven, när det enskilda
initiativet mer eller mindre upphör”,
fortsätter förf. med följande vackra
målning:
”Den ens.idig’t materialistiska
uppfattning, som ligger till grund för den moderna
socialdemokratin, har ock skadat densamma.
Den har uppträtt likgiltigt eller fientligt
mat sedliga eller andliga värden, religionen,
fäderneslandet, familjelivet, och i Sverge
har med de s. k. ungsocialisterna en rent
samhällsfientlig rörelse framträtt.”
Även om en del av den hätska tonen
i detta utfall möjligen skulle kunna
skrivas på författarens svårighet att
behärska uttrycksmedlen, återstår
alldeles tillräckligt för att ge läsaren ett
starkt intryck av den goda vilja, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
