- Project Runeberg -  Tiden / Andra årgången. 1910 /
222

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stoff som Steffens bok innehåller. Den
är om också ej skarpsinnigare, dock
vida mer allmänfattlig och fängslande
än den först utkomna delen. Äran
därav tillkommer ju i hög grad den
moderna antropologien, som verkligen
är en sällsynt lockande vetenskap.
Steffen är på detta område icke själv
fackman. Men han har tydligen gjort
grundliga studier, han har andligen
genomträngt det material han samlat
och han har därur dragit lika
skarp-synta som lärorika teoretiska
slutsatser.

Erik Hedén.

AXEL HÄGERSTRÖM: Botanisten
och filosofen. Om kunskapsfilosofiens
nödvändighet. Pris 1:50. Albert
Bonnier.

Axel Hägerström är mig veterligt
den ende av de yngre
universitetslärarna i Uppsala som bildat skola, som
med sin vetenskapliga
lärarverksam-het utövat ett djuptgripande
inflytande på sina lärjungars utveckling. Jag
tror också, att knappast någon annan
svensk filosof äger en lärjungekrets,
så fast övertygad om sin lärares
filosofiska skarpsinne. Hans
tankeriktning är strängt rationalistisk, d. v. s.
det är med rena tankespörsmål han
helst sysslar och det är icke i
sinnesintrycken utan i de logiska begreppen
han funnit grundvalen för sin
tankebyggnad.

Det är en vanlig fördom, att en
sådan filosof måste vara främmande för
det vi andra kalla livet, för de stora
rörelser och spörsmål som uppröra
tiden. Det är nog därför med
förvåning mången hör, att Hägerström
säkerligen är Sverges störste
Marx-kän-nare, och att han ägnat den
vetenskapliga socialismen ett högst ingående
studium. Tyvärr har endast ett litet
brottstycke av denna hans forskning
ännu blivit offentliggjort. * Hans
uppfattning av marxismen är, liksom
alltid hans uppfattning, kritisk, men
hans förståelse av Marx’ storhet bry-

* Social teleologi i marxismen (TTppsala
universitets årsskrift 1900; Akademiska
bokhandeln, Uppsala).

ter dock starkt av mot den
pojköver-lägsna ton, med vilken även
förståndiga borgerliga vetenskapsmän tro sig
kunna avfärda socialismens främsta
tänkare.

Botanisten och filosofen
berör emellertid ej några sociologiska
frågor utan den filosofiska
vetenskapens viktigaste principfråga. Den är
en programskrift. Den angriper den
filosofiska riktning, som man plägar
kalla den empiristiska (av
em-piri, erfarenhet). Denna riktning
utgår från det som vi erfara medels
våra fem sinnen och tror att vi med
stöd av denna erfarenhet kunna vinna
säker kunskap, visserligen icke om
tingens egentliga väsen, men dock om
den tillvaro, som vi överhuvud ha att
skaffa med. En sådan filosofisk

åskådning måste av naturen bli
utåtvänd och går från det yttre till det
inre, från det kroppsliga till det
andliga. Man kan förstå att denna
tankeriktning gjort sig särskilt gällande i
vår tid med dess skärpta blick för —
icke minst den yttre — verkligheten
och dess motvilja mot tomma
tankespekulationer.

Nu kan man emellertid mot
empirismen rikta en svårfrånkomlig
anmärkning, och det är just den
Häger-ström i sin skrift utvecklat. Det är
gott och väl, kan man invända, att vi
böra gå från det yttre, det kroppsliga,
till det inre, andliga. Men hur få vi
kunskap om det yttre? Naturligtvis
genom den mänskliga
kunskapsförmågan. Är denna kunskapsförmåga
opålitlig. så blir ju all vår kunskap, även
den som passerar genom våra sinnen,
oviss. För att övertyga oss om att vår
yttre, kroppsliga kunskap är
riktig-måste vi alltså först undersöka vår inre
andliga kunskapsförmåga och pröva
om denna kan anses uppfatta
verkligheten riktigt. Detta är vad den
rationalistiska filosofien, eller,
som Hägerström här kallar den,
kun-skapsfilosofien vill göra.

För att övertyga
naturvetenskapsmannen om kunskapsfilosofiens
nödvändighet tar han ett viktigt
exempel: All naturvetenskap använder vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:14:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1910/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free