- Project Runeberg -  Tiden / Tredje årgången. 1911 /
183

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fo 1 khushå11 liirigen i sin helliet, Av särskilt
värde för mera ingående . studier är
Tsehierschkys bok genom den rikhaltiga,
-specialiserade litteraturförteckning, som
åtföljer framställningen.

■* *

*

Oscar Olsson. Folkets bil
d-ning-sa r be t e. Erfarenheter ocli
uppslag. Svenska nykterhetsförlaget.
Stockholm 1911. 118 s. 1:—.

Det torde icke vara många, som lia mera
direkt, intim och vidsträckt känning med
det självbildningsarbete, som pågår runt om
i vårt land, än goodtemplarordens
studieledare Oscar Olsson. Det är därför med’stort
intresse man ser honom framlägga
erfarenheterna av sin verksamhet i föreliggande bok.
Framställningen åsyftar det bildningsarbeté,
■som pågår i folkföreningar av olika slag.
Närmast inrikta sig kritik och uppslag på
nykterhetsföreningarna, liksom det är
därifrån arf arenhetsmaterialet i huvudsak är
bämtat, men de kunna i allmänhet utan
vidare överföras även på ändra organisationer,
•där bildningsarbete bedrives eller borde
bedrivas.

l en underhållande framställningsform,
som därtill alltjämt ■bibehåller prägeln
av det erfa mas vederhäftighet, behandlar
förf. under rubrikerna ”Boken ocli
biblioteket”, ”Föreläsningar och samkväm” och
”Organisationsfrågor” olika bildningsmedel
och bildningsnietoder. Arbetet inledes med
ett allmännare hållet kapitel om
folkföreningarna och bildningsarbetet, vari utvecklas
skälen för bildningsar-betets upptagande
bland deras regelbundna uppgifter och
bemötas de olika argument, som från exklusiva
föreningsmänniskor pläga anföras däremot.
Dessutom hävdas häri, att detta arbete skall
ta hänsyn till människornas berättigade
njutnings krav. 1 avdelningen ”Böcker för
arbetaren” opponerar förf. mot talet om att
klasskampens krav skulle stå hindrande i
vägen för den personliga bildningen och
uttalar härvid, att ’ ’det icke är den andligt
vanlottade trälhopen med sin hätska
förbittring, utan den självuppfostrade iria
arbetarskaran med sin glödande harm, som
skall vinna den slutliga och avgörande segern
för klassens materiella och andliga
frigörelse”.

Ur svenska tidskrifter.

I Ekonomisk tidskrifts haf t. 3 och 1

förekommer en intressant diskussion
om aktiebolagens
räntabilitet. närmast med anledning av
publikationen ”Inländska aktiebolag och
solidariska bankbolag”.
(Finansstatistiska utredningar IV.)

Diskussionen inledes av prof. Bli F.
H e c k s c h e r med en artikel i marshäftet
över ovanstående ämne. Artikeln innehåller
■dels en allmän utredning av räntabilitets
spörsmålet, dels en kritisk granskning av
Flodström—Nyströms nyssnämnda
publikation. Efter att lia konstaterat
aktiebolagsty-pens påfallande stora utbredning i Sverge,
jämfört med Tyskland, vilket gör, att
’kännedomen om aktiebolagens verksamhet får eu
långt större betydelse för vårt .land, övergår
Heckscher till att utreda aktieägarens funk-

tion. Aktieägarna äro företagare i
egenskap av aktiebolagens ägare oeh riskbärare,
medan företagsledningen är dem förmenad,
i vilken klyvning förf. ser aktiebolagens
största svaghet. Aktieägarnas
företagarfunk-tion finner Heckscher vidare framgå ur en
jämförelse med obligationsinnehavares
ställning. I överensstämmelse med denna
tankegång får man noga skilja mellan
företagets räntabilitet och det i företaget
nedlagda kapitalets. Företagsverksamhetens
avkastning uttryckes genom vinsten i
förhållande till aktiebolagets eget kapital, medan
kapitalets räntabilitet får sitt uttryck i
vinsten + skuldräntorna i relation till hela det
sysselsatta ‘kapitalet (d. v. s. både
aktiekapital och obligationskapital). Att döma av
de meddelade silfrorna från Tyskland blir
skillnaden i räntabilitetsprocent. icke
synnerligen stor, antingen det ena eller andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:06:45 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1911/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free