Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Axel Hägerström: O m, m o r a 11-
s k a föreställning a r s s a
n-n i n g. 38 sid. Pris 1 kr.
I sin förra året utgivna skrift B
o-tanisten och filosofen
framställde Axel Hägerström den djärva
satsen, att begreppen ieke voro
skapade av och inom människosjälen utan
funnos oberoende av och utom denna.
Här hävdar han tvärtom, att våra
moraliska föreställningar endast äro
personliga men icke innehålla
någon allmängiltig sanning. Detta står i
full samklang med lians förutnämnda
åsikt. I båda böckerna tillbakavisar
lian människans försök att skriva
lagar för världsalltet. Först rycker han
begreppen, det mest objektiva,
allmängiltiga vi känna, undan det mänskliga
godtycket. Därpå vänder han sig mot
strävandet att göra moralen, vilken av
naturen är subjektiv,
personlig,känslo-bestämd, till den högsta sann’ngsk;illan.
Han erinrar först i korthet, hur de
moraliska .åsikterna om en och samma
sak även hos högtstående personer och
folk kunna växla. Längre fram ger
han en sammanträngd översikt av de
moraliska föreställningarnas
utveckling inom den västerländska kulturen.
Moralen sammanhänger hos folk på
lägre odlingsgrader ytterst nära med
seden. Det rådande sed bjuder är rätt.
Seden blir en makt. som bjuder
människan. hur hon skall handla.
Människan tror nu gärna denna makt vara
gudomlig. Moraliskt blir alltså vad en
gud anses ha påbjudit. Även många
i vår tid, som icke alls tro på någon
gud. lia omedvetet kvar mycket av
denna föreställning. När en
fritänkare vädjar till samvetet, fattar han
ofta detta såsom en visserligen inre
men dock över människan stående
makt, som bjuder henne att handla
på det ena eller andra sättet.
Felet i alla dessa uppfattningar är
ett och detsamma : man tror att
moralbuden stamma från en verkli g-
h e t, en makt som finns till oberoende
av oss. Man tror att denna makt
borgar för våra moraliska
föreställningars sanning och att alltså dessa
föreställningar innebära en kunskap om
verkligheten. Men så är det ej. En
moralisk känsla har iekf alls att skaffa
med vad som är verkli g t. vad som
finns till eller ej. utan blott med det
v är d e vi sätta på något. Om vi säga.
att något finns till. är det vår tanke
som arbetar, ej vår moral. Vår moral
kan endast säga oss. om vi tycka något
vara för oss gott eller ont, för oss
värderikt, eller icke. Sanningen har att
skaffa med vad som är verkligt,
moralen med vad som är värdefullt.
Sanning och moral röra sig alltså på skilda
områden, och det är meningslöst att,
tala om moraliska föreställningars
sanning.
Lika oriktigt är emellertid att kalla
de moraliska föreställningarna falska.
Ett, moralbud är varken sant eller
falskt, och vetenskapen kan lika litet
bevisa i kull moralen som bekräfta
den.
De praktiska slutsatser, som kunna
dragas liärur, äro, som man lätt
förstår, vittgående. Först och främst
faller den gamla religiösa
moraluppfattningar i spillror. Tron att moralen
är sann. därför att den grundar sig på
guds vilja,tron på samvetet som en
ofelbar, gudaingiven ledstjärna för vårt
handlande, allt detta blir ur
vetenskapens synpunkt en grundlös inbillning.
Yidare vänder sig Hägerström med
skärpa mot det nutida försöket att
underordna sanningen under moralen.
Man säger t. ex., att sant är det. som
bäst hjälper en att nå vissa moraliska
syften, d. v. s. vissa syften som man
själv håller för värderika. Men detta
måste ju falla på sin egen orimlighet.
Ty den filosof som lär så, har därmed
borttagit stödet, för sin egen åsikt. Om
han säger att åsikten är sann. så
menar lian ju blott att den är medel för
vissa ur hans synpunkt värdefulla syf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
