Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POUTES: JORDRÄNTANS SOCIALA ROLL
209
i detta fall endast kapitalisternas
mellanhänder, godsägaren utarmar sina
arbetare till förmån för sina
inteckningsägare, och husägaren utarmar
sina hyresgäster till förmån för sina
inteckningsägare. I själva verket äro
naturligtvis kapitalisterna här de
egentliga "ägarna" av jorden. Och
det värsta är, att skulden år efter år
ökas därigenom, att de räntor, som
icke kunna betalas, läggas till
skuldkapitalet. Därigenom komma
kapitalisterna att draga
miljonvinster på kapital,
som aldrig i livet utlånats
och som aldrig någonsin
använts i produktionen. Och
när apparaten väl kommit i gång,
verkar clen som en lavin, kapitalet suger
till sig mer och mer från alla håll i
allt snabbare tempo och verkar
ödeläggande på hela näringslivet.
Penningarna skulle strömma ute bland
folket och förmedla utbytet av
livsförnödenheter och utbytet av
arbetskraft, alldeles såsom blodet strömmar
genom människokroppen. Rörelse är
här detsamma som liv. Men så länge
penningen icke får cirkulera utan
bindes av kapitalisterna, så länge skall
den ständiga krisen råda.
Det är ju tydligt, att kapitalräntan
verkar penningackumulerande på
samma sätt som jordräntan.
Kapitalisterna föredraga dock att låta
förränta sina kapital med jorden som
säkerhet, då detta är tryggare än att
låta det ske genom mer eller mindre
osäkra industriella företag. Men för
övrigt samverka kapital- och
jordräntorna, genom sin allt snabbare
ackumulation hos ett fåtal kapitalister, för
att beröva näringslivet dess
omsättningsmedel och alltmera ödelägga
detsamma. Och statens
hushållning verkar i samma riktning. Här
i landet har statsskulden växt från
317 miljoner 1899 till 606 miljoner
1911, d. v. s. nära fördubblats på 12
år. Fortgår utvecklingen på samma
Tiden n:r 7, 1912
sätt, skola vi om 10 år ha en
statsskuld på över en miljard, och till
omkostnaderna därför skall svenska
folket då betala en skatt på 40
mil-jo n e r kronor årligen. Och
att denna skatt huvudsakligen betalas
till utländska kapitalister, gör saken
ännu sämre. Så har vårt präktiga
försvarsväsende gjort oss
skattskyldiga under utlandet, ty hade vi icke
låtit militärmiljonerna rulla så
våldsamt, skulle vi aldrig behövt sätta oss
i skuld över öronen, såsom nu skett.
Men hela affären är så utomordentligt
belysande för arten av staternas
"försvars "väsen, och man förstår så
väl, varför den internationella
kapitalismen arbetar för att driva upp
"fö r s v a r s " kostnaderna. Här se
vi åter samma makt, som står bakom
de väldiga jör d- och
kapitalräntorna: den
internationella kapitalismen. Fråga
sedan, vart alla pengarna ta vägen,
varför arbetslönerna äro så låga och
osäkra, varför ständiga kriser råda!
Man pumpar blodet ur
samhällskroppens ådror och tappar det på kärl till
kapitalisternas förnöjelse. Penningen
är blodet, som skulle strömma genom
samhällskroppens ådror, och kärlen
äro kapitalisternas kassakistor. Men
den blodavtappningen kan bli mera
ödesdiger än man anat.
Vill man göra slut på det sociala
eländet, måste man gå till det ondas
rot. Socialismens mål är härför att
åstadkomma en väldig reduktion av
samhällets jord och kapital för att
sedan kunna åstadkomma en
förnuftigare organisation av
produktionsmedlen och avkastningens fördelning.
Georgeisterna önska blott lägga en
skatt på jorden, motsvarande dennas
samhälleliga "värde", och de hop-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
