Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Kommunistiska manifestet" förete
alldeles överraskande likheter.
Naturligtvis kan det förra ej i fråga om
betydelse eller mästerlig agitationsform
tåla den minsta jämförelse med det
senare arbetet. Men det måste dock
betecknas som särdeles märkligt, att i ett
land som Sverge, där industrialismen
vid denna tid ännu ligger i sin linda,
en åskådning kan förkunnas, som
ifråga om samhällskritik och praktiska
övergångsförslag så nära sammanfaller
med Marx’ och Kommunistiska
manifestets och som dock till synes
framkommit alldeles oberoende av dem.
Var förklaringsgrunden ligger, är
svårt att konstatera. Kanske finnes
dock någon brygga mellan det
internationella och det svenska
kommunistiska manifestet. Marx är vid denna
tid veterligen ej känd i Sverge.
Däremot är Engels mycket väl känd och
läst, framförallt hans studie över
lönearbetarklassen i England. Kanske kan
Engels’ namn ge en förklaring.[1]
Icke bara skriftligen driver Götrek
sin propaganda. Han är ock själen i
ett kommunistiskt sällskap, som han
stiftar i mitten på 1840-talet. De
flesta medlemmarna äro unga gesäller, av
vilka en del varit i Frankrike och
blivit intresserade av de nya lärorna.
Till dem sluta sig en del radikala
unga studenter och "män i verken",
t. ex. riksbankstjänstemannen
Wistrand, sedermera socialistisk agitator
i Amerika, Fredrik Borg, sedermera
förstakammarledamot, samt Claes
Lundin. Det är Cabets kommunism man
sysselsätter sig med, och hans tidning
"Populaire" läses flitigt. Sällskapet
misstänkes ligga bakom
marsoroligheterna 1848 — naturligtvis utan skäl.
Det dör i den allmänna reaktionen
efter 1848, då även Götreks starka
intresse svalnar och synes alldeles
upphöra med flyttningen till Karlskrona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
