Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Undén, Östen: Offentlig rättshjälp vid olycksfall i arbete - Ström, Fredrik: En- eller tvåkammarsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättningarna för ett sådant
bedömande. Även domstolarna skulle
säkerligen ta intryck av att
ersättningsfrågan noggrant prövats,
före processens anställande, av en
opartisk och sakkunnig person.
Den nya ersättningslagen
kommer naturligtvis att utvidga la-
gens område och väl även skärpa
kontrollen över att anmälningar
och polisundersökningar
verkligen ske. För närvarande
försumma arbetsgivarna som bekant i
rätt stor utsträckning sin
anmälningsskyldighet, varigenom ju
också polisundersökningen undvikes.
En- eller tvåkammarsystem.
För TIDEN av FREDRIK STRÖM.
Allt kan ju diskuteras. Även det
självklara.
För en verklig demokrat, och då väl
framför allt för en socialdemokrat, står
det klart att en obeskuren, en verkligt
allmän, lika och direkt rösträtt för
varje myndig man och kvinna vid alla val
till stat och kommun är målet, är
kra.-vet. Men, naturligtvis, man kan ju
alltid diskutera problemet: allmän
rösträtt eller icke, och alltid kan någon
uppstå som söker försvara den paradoxen:
en begränsad o. inskränkt rösträtt är
mera demokratisk än en allmän rösträtt.
Ty, resonnerar han, den allmänna
rösträtten ger samma makt i samhället åt
en statare och en professor, åt en
grovarbetare och ett justitieråd, vilket ju
måste inverka synnerligen menligt på
samhället och dess styrelse, alldenstund den
verkliga sakkunskapen då icke får det
behöriga och utslagsgivande inflytande,
utan vilket demokratin lätt övergår till
ett folkvälde i saknad av varje styrsel
och varje sinne för kontinuitet och sann
statsnytta. På det att icke demokratin
m» urarta till demagogisk tummelplats
och på det att icke allehanda falska
demokratiska föreställningar må uttränga
den verkliga sakkunskapen, så må man,
till värn om just den sanna demokra-
tin, se till att rösträtten icke blir för
allmän, utan hålles inom behöriga
gränser.
Jag vet icke om någon socialdemokrat
någon gång resonnerat så, men nog har
mjan hört en och annan s. k. borgerlig
demokrat förfäkta någon liknande
mening.
Känt är också att de ”demokrater”
finnas som försvara monarkin.
Monarkin måste, säga de, vara en motvikt
mot folkmakten och verka ”reglerande”
på den, bevara kontinuiteten i
statslivet och sammanhålla det hela. Eljes
blir demokratin farlig och kan föra till
det rena och okontrollerade folkväldet,
som under de engelska och franska
revolutionerna.
Som vi se, alltid kan man även ur
”demokratisk” synpunkt finna
anledning att diskutera nyttan av allmän
rösträtt och äv republik. Naturligtvis
kan man även på så sätt gå till angrepp
mot alla andra demokratiska krav.
Nu i dag gäller det ju närmast
problemet en- eller två-kamm!arsystem.
Vilken är den ur folklig, ur demokratisk
synpunkt riktigaste principen? Det kan
ju synas något egendomligt att sådant
verkligen skall behöva diskuteras, ännu
egendomligare att man skall närmast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
