- Project Runeberg -  Tiden / Åttonde årgången. 1916 /
329

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1916 - Engberg, Arthur: Maktfilosofien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maktfilosofien.

För TIDEN av ARTHUR ENQBERO.

Det ämne, som jag tagit till
uppgift att här något belysa, kan sägas
vara nytt, om hänsyn tages till yttre
formuleringar och relationen till
historiskt-politiska fakta, vilka ju
skifta gestalt genom tiderna. Men
å andra sidan är ämnet såtillvida
av gammalt datum, som de idéer och
åskådningar, vilka gömma sig
under formuleringen, redan för ett par
tusen år sedan stodo i debattens
medelpunkt.

Det var i Athen. Tvenne
världsåskådningar brottades med
varandra. På ena sidan stod sofistiken,
på andra sidan Sokrates. I sitt
försvarstal inför de athenska domarna
inskärper Sokrates att vad det vid
en handling kommer an på är icke
om den bringar död eller liv utan
endast och allenast om den är
rätt.1 Han förklarar det vara sin
heliga uppgift att förmå
människorna att före gods och guld, ära och
berömmelse söka sanningen.2 I
K r i t o n inskärper Sokrates att 1 i-

v e t är icke det högsta goda, utan
det sedligt goda livet, och
han driver lidelsefullt den satsen
att det under alla omständigheter
är ont och förkastligt att göra vad
orätt, är och att det därför ej heller
är tillåtet att vedergälla orätt med
orätt.3 I Gorgia.s se vi huru
mästaren betonar, att det är
bättre att lida orätt än
att göra orätt.

Huru bjärt sticka icke sofistikens

1 Apol. 28 B. 2 Apol. 29 D E, 30 A B,
30 E, 31 B, 36 C, 39 D. 8 Kriton 48 B,
49 A.

grundsatser av mot dessa. 1
”Staten” förfäktar sof isten
Thrasy-machos den satsen, att det rätta är
liktydigt med det för den starkare
fördelaktiga. Denna rätt är den
naturliga. Varje styrelse ger därför
de lagar, som äro för densamma
nyttiga. Den lyckligaste blir tyrannen,
som endast hos sig själv har normen
för sitt handlande. Att gora orätt,
d. v. s. att, sätta sig över livets
skrankor, är av naturen det goda
emedan där den suveräna viljan hos
den enskilde triumferar.

Vi se här klart den djupgående
skillnaden mellan Sokrates och so^
fistiken. För den förre fanns det
rättas absoluta norm i vetandet oeh
visserligen i det över
sinneskunska-pen upphöjda vetandet. För
sofistiken, sådan denna företrädes av
Thrasymachos, ligger det rättas
norm i det fördelaktigare eller
noggrannare bestämt i det för den
starkare fördelaktiga. Makt blir
liktydig med rätt. Den starkare är
i tillgodoseendet av sin fördel på
den svagares békostnad i
överensstämmelse med rättsnormen, ty
denna rättsnorm blir hans egen på den
egna fördelens vinnande riktade
vilja.

Mot denna lära om makten såsom
liktydig med rätten riktar Sokrates
sin mördande kritik. Punkt för
punkt smular han sönder
Thrasymachos ’ bevisning och ådagalägger,
huru Thrasymachos ’ norm är falsk
så länge den icke är vetandet , om
det högsta goda.

I Kriton fastställer Sokrates, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:14:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1916/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free