Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1917 - Backlund, Sven: Brytningarna inom den tyska socialdemokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brytningarna inom den tyska
socialdemokratin.
För TIDEN av SVEN BACKLUND.
II.
Att få en fullständigt klar bild
över de många olika strömningarna
inom den socialdemokratiska o
p-positionen i Tyskland
erbjuder oöverstigliga svårigheter. De
uppgifter härom, som kunna
hämtas ur tyska tidningar och andra
tillgängliga källor, kunna icke
bringas att samstämma. T v å skarpt
från varandra skilda tendenser
framträda emellertid fullt tydligt,
skilda från varandra såväl
beträffande åskådning som
takfik, framförallt då i den inre
partistriden.
Den ena tendensen, som
representeras av nästan alla mera
framträdande oppositionsmän, ansluter sig
till Internation alens grundsatser;
erkänner således framförallt rätten
och plikten till solidaritet med det
egna folket, om dess frihet och
självständighet hotas. Den betraktar
partidagarnas beslut som absolut
förbindande för majoritet som
minoritet. Den önskar icke bilda
något nytt pa«rti; erkänner icke —
åtminstone icke ännu — behovet
därav. Dess krav på rörelsefrihet för
minoriteten motiveras uteslutande
med hänsyn till situationens
abnor-miteter, som dels omöjliggöra en
partidags inkallande, dels i stor
utsträckning förkväva det fria
ordet utanför riksdagssalen. Dess
huvudorgan är Leipziger
Volkszeitung. ’
Den andra tendensen, som
representeras av Liebknecht, Ruhle, Rosa
Luxemburg, Franz Mehring o. a.,
torde i stort motsvara den s. k.
Zimmerwald vänstern. Den är
principiellt
försvarsnihilistisk* på grundval av en
uppfattning, som antingen helt och
hållet underkänner själva
begreppet fosterland eller i varje fäll
anser, att inga förpliktelser miöt det
egna folket få stå hindrande i
v’á-gen för det kategoriska
imperativ som kräver, att man
under alla förhållanden bekämpar ’ de
härskande klassernas politik, även
där denna för något ögonblick
kunde sammanfalla med proletaritets
intressen. Kampen mot kriget
ingår, menar man, som en helhet i
kampen mot kapitalismen. Vad som
går därutöver eller vid sidan
därav, är endast farliga illusioner, så
t. ex. kraven på internationella
skiljedomsavtal, internationell
rättsordning, successiv avrustning o. d.
* Franz Mehring lär i detta fall intaga
en avvikande ståndpunkt, att döma av
ett uttalande av Ha a se vid ett tillfälle i
tyska riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
