Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE OCH INKOMST
■3
Han förledes icke till det felslutet, att det är själva arbetet han
eftersträvar, utan vet alltjämt att det är en arbetsanvändning som
kan giva tillfredsställande resultat i inkomst, som är huvudsaken
I annat fall skulle han fortsatt som förut med sin potatisodling,
ehuru det arbetet numera gav en mycket sämre ersättning för
mödan. Eller han skulle rentav för att förebygga arbetslöshet för sig
slagit sig på att odla ännu sämre jord bara för att ha arbete. Men
det gör han icke; det står för honom ännu klart, att arbete icke är
huvudsaken, utan en så effektiv användning av sin arbetskraft som
han kan finna. Han förstår, att arbete kan han alltid få, eftersom
möjligheterna att nedlägga arbete för att frambringa någonting äro
absolut obegränsade, men han förstår också, att om ett arbete, d. v. s.
ett visst sätt att använda arbetskraften, icke giver så pass resultat
att han kan livnära sig därpå, så gör han hellre något annat. Han
har ännu inte gripits av tanken på ett arbete utan samband med vad
det avkastar genom uppskattningen och avsättningen av den f
ram-bragta produkten. Han förstår, att det viktiga är icke arbetet, utan
dess resultat, och att vad det avkastar, beror på det värde som
avnämarna tillmäta dess frukter.
I och med att industriell och kommersiell stordrift vuxit upp och
företagsamheten i stort med arbetsfördelning och lönarbete blivit
dominerande, är emellertid detta naturliga samband mellan arbete
och arbetsresultat och arbetsbelöning — icke upphävt, men beslöjat
och utsuddat, så att den enskilde icke upptäcker detsamma.
Arbetaren eller tjänstemannen anställes av en företagare för en bestämd
lön, för att utföra ett visst arbete. Yad han får i lön, beror icke
omedelbart på vad han frambringar, utan på hur högt företagaren
värderar hans arbetskraft. Detta beror visserligen i sin tur på
företagarens omdöme om, vad han skall kunna få för de frambragt a
produkterna på marknaden. Men detta är ett något ovisst belopp,
och kalkylen innebär en viss risk. Och framför allt: företagaren
har i stort sett att kalkylera med en redan given lön, nämligen den
’ vanliga’’. Tror han sig icke kunna betala denna, får han ingen
arbetskraft. Taxerar en företagare möjligheterna att avsätta på
goda villkor en viss produkt mycket högt, kommer han att söka på
allt sätt vidga produktionen därav och även söka genom stegring
av lönerna åt arbetare och tjänsteman draga till sig tillräckligt
många. Var hans taxering riktig, kommer han ändå att vinna en
god företagarevinst på affären. Var hans taxering däremot oriktig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
