Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
NILS KABLEBY
kan konkursen resultera, medan de anställda väl behålla vad de fått
men icke få fortsätta att få det, emedan marknaden — d. v. s. alla
avnämare — icke värderar denna användning av arbetskraft så högt
som man antagit. De komma antingen att finna sig i en mindre
inkomst av samma arbete som förut, eller också söka de flytta sin
arbetskraft till ett annat område, där de påräkna bättre resultat. I
båda fallen är det emellertid den "vanliga’’ arbetslönen, man rör
sig omkring och räknar med.
I en period av häftiga ändringar uti alla dessa förhållanden, då
det är ytterligt svårt att beräkna vilket värde de frambragta
produkterna komma att tillmätas, förstoras riskmomentet i
produktionen så kraftigt, att det blir helt förlamande, i synnerhet så
länge det är ensidigt lagt på en enda punkt. Och det är måhända
just i en sådan period, som ett mera allmänt återupptäckande av
det förgätna sambandet sker. Riskmomentet finnes ju alltid, även
uti en socialiserad produktion, såväl som uti det enkla fall som ovan
anförts då en bonde byter sitt arbetes resultat mot andras, emedan
en absolut säker beräkning av behovet icke kan ske, eftersom
ändringar i människornas önskemål och efterfrågan alltid kunna
inträffa. Det är oundgängligt i en på arbetsfördelning och
specialisering byggd produktion, även om dess verkningar kunna genom
kloka åtgärder mildras. Upphävas helt kan det emellertid icke.
Om man antager det fall, att ett land helt och uteslutande ägnar
sig åt en enda produktion och skaffar sig en allsidig
behovstillfredsställelse genom att utbyta dess frukter mot allehanda produkter
från andra länder, framstår detta, såväl som det i grunden alltid
befintliga sambandet mellan arbete och inkomst, eller, som det i ett
på arbetsfördelning och varuutbyte vilande samhälle blir,
marknadens uppskattning av arbetets produkter å ena och inkomsten av
arbetet å andra sidan, synnerligen klart. Antag att ett land ägnar
sig åt skogsbruk och årligen exporterar trävaror till en viss mängd.
Antag att på grund av knapphet i världen på dylika varor
världsmarknadens efterfrågan på och uppskattning av desamma är mycket
hög, så att mycket goda priser erhållas, säg en summa 25 miljarder
kronor. Detta blir då landets nationalinkomst, d. v. s. landet
erhåller i utbyte för sin export av trävaror en import av andra
länders varor till detta belopp. Landet står nu på en viss nivå av
inkomst och välstånd; hur fördelningen sker bland medborgarna, ar
i detta sammanhang utan betydelse. Antager man en befolkning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
