Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE OCH INKOM8T
O
5 miljoner och en absolut jämn fördelning, finnes möjligheten att
varje medborgare erhåller 5,000 kr., d. v. s. så mycket
konsumtionsvaror som motsvarar detta belopp.
Men antag nu att en förändring inträffar i den övriga världens
produktionsförhållanden och därmed världsmarknadens efterfrågan
på trävaror. Detta kan ju aldrig förebyggas; och sålunda heller
icke risken därav. Man har t. ex. upptäckt rika skogsområden i en
annan del av världen, lärt sig att producera järn så billigt att det
för byggnadsändamål o. d. kan i hög grad ersätta trä etc. Därmed
sjunker, under i övrigt lika förhållanden, ofrånkomligen behovet och
uppskattningen av det förstnämnda landets trävaror, deras värde
blir mindre och resultatet av landets arbete blir mindre givande.
Om värdet sjunker med 20 procent, sjunker nationalinkomsten —
under i övrigt lika förhållanden — till 20 miljarder och under
absolut jämn fördelning inkomstmöjligheten för varje medborgare
från 5,000 till 4,000 kr. Det gagnar icke med protester.
Befolkningen blir "arbetslös", så länge den icke böjer sig för faktum.
Denna upplinjering är naturligtvis helt schematisk, och i detaljer
skulle en motsvarande företeelse i verldiga livet bli mycket
varierande. Om samtidigt med de efterfrågan på trävaror påverkande
faktorerna även andra framkommit, som förbilligat produktionen,
ökat utbudet och sänkt värdet av de varor, som av ’Världen i
övrigt’ ’ lämnats till det första träexportlandet i utbyte mot dess
trävaror, i samma grad som värdet fallit på dessa trävaror, skulle det
första träexportlandets reella nationalinkomst, d. v. s. inkomst i
förnödenheter, ha blivit oförändrad, men uttryckts i 20 miljarder i
stället för 25. I gengäld skulle, om värdet av trävarorna vore
oförändrat, men på grund av stegrad produktivitet och ökat utbud av
de varor som lämnats i utbyte för dem värdet på dessa sjunkit med
20 procent, träexportlandets reella nationalinkomst (d. v. s.
konsumtionsmöjligheter) ha stegrats med motsvarande mängd, ehuru den
alltjämt nominellt uttrycktes med 25 miljarder. Och om återigen
behovet av och efterfrågan på det första exportlandets trävaror
sjunkit så, att överhuvud avsättning till ett pris (d. v. s. en mängd
konsumtionsvaror), som täckte de producerandes yttersta livsbehov,
blott kunde finnas för hälften av den förutvarande trävarumängden,
vore det oundgängligt, att hälften av producenterna överginge från
trävaruproduktionen — antingen för att ägna sig åt ett arbete, vars
frukter skattades mera av utlandet och betingade ett värde (d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
