Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE OCH INKOMST
7
ända tills han funnit en verksamhet, som syntes honom giva
tillräckligt vederlag för mödan, ett arbete, tillräckligt uppskattat på
marknaden och nog givande för att han skulle vilja ha det.
Huruvida han lyckades finna en sådan berodde givetvis i hans personliga
fall på många faktorer, framför allt vilka resurser han hade att
vänta och söka sig annat fält.
Ett odisputabelt faktum är emellertid, att om en person arbetar
på ett isolerat jordstycke och icke har möjlighet att söka sig
därifrån, har han i själva verket endast ett val: att nedlägga sitt
arbete på jordstycket i fråga och nöja sig med vad det kan ge, eller
att avstå från livet under protest mot dess hårdhet. Detta är ett
ofrånkomligt faktum, liggande i botten på åtskilliga ekonomiska
företeelser, och gällande även för mänskligheten som helhet:
människornas samlade inkomst kan aldrig bli större, än de förmå med
sitt arbete frambringa. I gengäld blir den heller icke mindre, än
de frambringa; det samlade produktionsresultatet och den totala
inkomsten är samma sak.1)
Nu är detta ekonomiska grundfaktum, vilket självfallet är
oberoende av alla samhällsformer, beslöjat och utsuddat i en specialiserad
och differentierad produktion, med klassuppdelning, kapitalism,
företagarspekulation och lönarbete. En enskild eller en grupp kan
under ett sådant system mycket väl stegra, resp. sänka, sin
inkomst, oberoende av det totala produktionsresultatet. Men själva
faktum finnes icke dess mindre kvar; det är ett av de hårda fakta,
som mänskligheten icke kommer ifrån.
Arbetet framträder i en sådan produktionsorganisation lösryckt
från det omedelbara sammanhanget med sitt resultat. Arbetaren
— såväl i vanlig mening som ingenjören, tjänstemannen etc. —
framträder såsom ett produktionsattribut, som förvärvas — eller
rättare vars arbetskraft förvärvas — av företagaren för ett visst
pris. Vilket är detta pris?
Det är — schematiskt taget och bortsett från de jämkningsmoment,
som i verkligheten alltid finnas — det pris (eller den mängd
konsumtionsvaror), som motsvarar den siste arbetarens arbetsinsats eller
-resultat. Om det finnes ett tusen arbetskrafter av viss art och ett
tusen olika givande appliceringspunkter för denna art av
arbetskraft kommer gränsproduktiviteten att ligga vid den minst givande
punkten, d. v. s. där den siste arbetaren finner användning för sin
i) Cassel, Theoretische Sozialökonomie, Leipzig 1919, s. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
