Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE OCH INKOMST
9
frambringa 1,000 konsumtionsenheter pr år, den andre på sitt —
det näst bästa — 900, den tredje på sitt — det sämsta — 800. Det
är tydligt, att ehuru de alla tre utföra samma arbete, få de icke
samma arbetsresultat eller inkomst. Den förste får mer än den
andre, den andre än den tredje.1)
I detta fall står sålunda sambandet mellan arbete och inkomst
såsom det enkla sambandet mellan arbetsproduktivitet och
arbetsbelöning.
Om nu emellertid dessa tre producenter icke äro isolerade, av
varandra oberoende, självständiga producenter, utan i stället
lön-anställda hos en gemensam ägare, ställer sig saken annorlunda.
Arbetets gränsproduktivitet ligger vid 800. Antaget är sålunda, att
detta är den minst givande arbetsanvändning, som vid den givna
tillgången på arbetskraft behöver tillgripas; detta är detsamma, som
att tillgången på jord med en produktivitet av minst 800 står öppen
i tillräcklig omfattning. Förutsatt är givetvis vidare, att intet
politiskt tvångsförhållande eller monopol på jord existerar.
Arbetarna skulle vara villiga, ja nödsakade att acceptera en lön om 800;
vid en högre funne ju den tredje ingen sysselsättning. Vid en
lägre återigen skulle de övergå till annan jord än
företagarens. Lönen för alla tre skulle ha sitt gränsläge vid
800, och en jordränta (eller företagarvinst eller kapitalränta,
om saken tankes i den industriella produktionen, i vilket fall den
högre produktiviteten i de två arterna måste bero på högre
kapitalanvändning eller högre teknisk eller organisatorisk skicklighet) skulle
uppstå. Om arbetarna däremot vore blott två, skulle jorden n :r 3
förbli oanvänd, och gränsproduktiviteten vore 900. Endast i det
fall, att ett monopol förelåge på ägarens sida, skulle vid sådant
förhållande lönen kunna pressas under detta belopp. Det är alltså
icke blott gränsproduktiviteten i viss verksamhet, utan även den i
den verksamhet därbredvid eller därunder, vilken arbetaren kan
falla tillbaka på, som sätter lönens minimiläge. Å andra sidan kan
a) I detta förhållande ligger ju jordräntans grund. Den förstes jordstycke
kommer att vara värt så mycket mer än den tredjes, som det vid lika arbete
(och kapitalanvändning) avkastar mera än detta; skillnaden i avkastning
manifesteras som jordränta. Detta kvarstår oberoende av om enskild eller
allmän äganderätt finnes till jorden, endast att i sistnämnda fallet jordräntan
går till det allmänna och de enskilda jordinnehavarna sättas under precis lika
villkor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
