Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
XII.S KARLEBY
Man förbinder då med arbete omedvetet en viss inkomst, och då
tydligen den "vanliga inkomsten", och fattar saken så, som om
inkomsten alltid funnes, egentligen låge gömd på något mystiskt sätt,, och
att det blott gällde att få "arbete" för att få del av den. Ett
snöfall i en storstad hälsas välkommet, emedan det "sätter pengarna i
rörelse", ehuru det borde vara klart att det i verkligheten blott är
belastning av samhällets arbetskraft med improduktivt arbete;
importen ogillas, emedan den "driver pengarna ur landet", ehuru det
borde vara klart att den är den verkliga inkomsten av det arbete
som ägnats åt framställningen av exportvaror och att ju mera
importvaror man kan få i utbyte, desto högre blir välståndet; en
vunnen högre lön fattas såsom en "attack på kapitalistens kassa", vilket
den ju ock omedelbart kan vara, medan den djupare sett alltid är
ett uttryck för förändringar i gränsproduktivitetens läge.1)
Skenbart har också den populära uppfattningen rätt, och det är
först den närmare analysen som visar hur fundamentalt den
miss-uppfattar "vad som sker i det som synes ske". För den anställde
både ter sig och är lönen betalningen för hans arbetskraft, och denna
betalning går ur företagets kassa och fastställes efter grunder som
kapitäl, som den enskilde kapitalisten kan lägga ut för inköp av arbetskraft,
cl. v. s. från den omfattning, vari en kapitalist förfogar över livsmedel för
många arbetare.’J Även s. 283: ’ ’Kooperationen förblir det kapitalistiska
produktionssättets grundform även om dess enkla gestalt småningom blott
framträder såsom en särskild form vid sidan av dettas vidare utvecklade
former.’’
J) Att fackföreningsrörelsen i någon mån kan höja arbetslönen inom vissa
branscher över den "naturliga", är otvivelaktigt och sammanhänger med att
den samlade arbetskraftens gränsnytta blir högre än de enskilda arbetarnas
var för sig. Företagarna få då avstå till arbetarna en del av den skillnad mellan
produktiviteten vid gränspunkten och de högre punkterna, ur vilken deras
vinst flyter. En minskning i antalet använda arbetskrafter kan stöta på det
hindret, att den skulle medföra en större försämring i vinstresultatet, än
som motsvarade besparingen av de sista arbetarna. Man har sålunda här
ett slags "förenade omkostnader", alldeles som vissa fraktarter på
järnvägar: i och för sig bära de sig icke, men såsom utfyllnad i en organisation
som även i övrigt måste bestå bliva de acceptabla. — Detta fall ligger
emellertid utom ramen för denna uppsats, som avser att utreda förhållandena
vid fritt spel av de olika krafterna. Hela resonemanget i denna uppsats —
som i teoretiska undersökningar i allmänhet — vilar på förutsättningen, att
icke sociala eller politiska maktförhållanden inverka förskjutande på den
ekonomiska processen. Denna abstraktion är nödvändig för att komma de
innersta rötterna i problemen på spåren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
