- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
37

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Hedén, Erik: Varför bör staten straffa?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VARFÖR BÖR STATEN STRAFFA?

37

därvidlag står sig återigen den cyniske despoten Lundstedt vida
bättre än den hänförde frihetsvännen Thyrén. Ty den förre
ogillar bl. a. Staafflagarne, alltså vill han exempelvis giva individen ett
långt större mått av den dyrbara frihet som heter yttrandefrihet
än den senare. Detta följer just av Lundstedts åskådning om
strafflagen som moralbildande. Den kan endast utöva detta sitt värv,
om den icke kränker folkets, icke ens någon nämnvärd
folkminoritets, moraliska medvetande. Men idéerna om frihet, jämlikhet och
broderskap ha, fast visserligen icke som gudomliga eller
undantagslösa, i alla demokratiska länder mer eller mindre ingått i folkets
moraliska medvetande.

I nära samband med frågan om straffets rättsgrund står
diskussionen om ett begrepp som spelat stor roll i den moderna
straffjuridiken : begreppet rättsstridighet. Därmed plägar man mena ett
angrepp på rättsordningen, vilken i sin tur fattas såsom ett uttryck
för samhällsviljan. Här må väl märkas att rättsordningen
ingalunda anses vara detsamma som gällande och tillämpad lag (i detta
fall strafflag); en handling kan, säger man, kallas rättsstridig, även
om den icke är straffbelagd; å andra sidan anser man att den måste
vara rättsstridig för att kunna straffbeläggas. Häremot riktar nu
Lundstedt samma kritik som mot begreppet rättsplikt. Rätt (i
juridisk mening) uppstår, säger han, först genom gällande lag. Endast
om en handling är i lag förbjuden, kan den kallas rättsstridig. Vad
sedan angår den där samhällsviljan, som skulle vara rättsordningens
ursprung, så får man ingalunda fatta den som resultatet av
sam-hällsmedlemmarnes, eller de styrande samhällsmedlemmarnes,
samstämmiga eller stridande viljor. Dylikt vore ju erfarenhet, kan
alltså ej vara vetenskaplig juridik. Nej, samhällsviljan består i och
för sig själv. Om t. ex. regering och riksdag beslöte bryta mot
grundlagen och folket funne sig däri, så vore detta ändå ett brott mot
samhällsviljan! Här ha vi tydligen, som prof. Hägerström påvisat,
att göra med ett halvteologiskt resonemang, med ett efterslag eller
ett motstycke till det berömda Boströmska lärostycket att staten är
en person, vilket ännu på 1890-talet de unga juristerna i Uppsala
måste lära sig att på sex olika sätt bevisa, ehuru de visserligen året
efter måste lära sig att, ovisst på hur många sätt, bevisa motsatsen.

Nu säger emellertid Thyrén att han endast använder begreppet
rättsstridighet av lämplighetsskäl. Det behövs, tycker han, en
särskild term för att beteckna sådana handlingar som i sak äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free