Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Hedén, Erik: Varför bör staten straffa?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ERIK HEDÉN
om han nu (såsom i Thyréns exempel förutsättes) är lika förhärdad,
så måste han ju även bry sig lika litet om straffets storlek.
Vad sedan angår Thyréns påstående att dödsstraff för stöld över
huvud skulle neddriva stöldsiffrorna, så är det ju ett faktum, att
dödsstraff för tjuvnad verkligen i flera länder funnits. Det har
emellertid avskaffats, utan att samhället översvämmats av stölder,
tvärtom ha dessa betydligt minskats, sedan straffet för tjuvnad
humaniserats.1) Detta talar ju starkt emot avskräckningsteorin.
Till försvar för sin teori och till kritik av Lundstedts anmärker
Thyrén att "en enda tydlig underlåtenhet — utan begriplig
anledning — att tillämpa straff budet skulle i de allra flesta fall genast
märkbart rubba strafflagens auktoritet". Det är alldeles ofattligt
varför han anför detta gentemot Lundstedt. Ty dennes åsikt om
straffets moralbildande kraft vilar just på förutsättningen att i
folkets föreställning tanken på brottet orubbligt och regelmässigt
förknippas med tanken på strafflidande. Strafflagens ovägerliga helgd
är för honom alltså lika grundläggande som för Thyrén. Skillnaden
är blott, att Thyrén tror detta strafflagens noggranna
upprätthållande verka avskräckande, Lundstedt däremot moralbildande.
Detta utesluter ej att även Lundstedt kan — t. o. m. i större
utsträckning än Thyrén — medgiva att lagens tillämpning jämkas
efter vissa mänskliga hänsyn. Thyrén har (i sin första svarsskrift
27 f.) triumferande framhållit att Lundstedt å ena sidan kräver
att ett brott skall straffas, ehuru det begåtts av moraliska motiv,
men å andra sidan hävdar, att vid straffmätningen hänsyn skall
tagas till motiven. Däri ligger givetvis ingen motsägelse.
Strafflagen skall ju enligt Lundstedt bygga på folkets moraliska
medvetande, samtidigt som den skall stödja och utveckla detta. Nu fattar
folkets moraliska medvetande mycket väl satsen att ett mord (från-
a) I Fr. W. Försters bok Brottet och dess Försonande 45 f. läses: "Även
i början av nittonde århundradet fanns en dylik grym rättsskipning i England.
Då hängdes icke sällan fyrtio personer på samma dag... Men resultatet av
denna metod blev växande råhet bland folket. Allt talrikare blevo hemliga
lövar band som till och med tvingade banker till regelbunden tribut. Landet
Nar fyllt av falskmyntarverkstäder, landsvägarne i närheten av London
behärskades av yrkesmässiga rövarband. Husägarne vidtogo alla möjliga åtgärder
för att skydda sig mot inbrott. Slutligen reste sig allmänna meningen under
anförande av Romilly, James Macintosh och Eobert Peel, utpräglat praktiska
statsmän, och protesterade mot denna brutala rättsskipning, som man sade vara
den egentliga orsaken till dessa förhållanden.’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
