Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Langenfelt, Gösta: Parlamentariska namn och öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
GÖSTA LANGENFELT
även Pual för Paul! Mag gån, den där även heter Mauritz Hellberg,
dras nog med detta kortnamn från barn- och skoldomens dagar,
liksom öknamnet Koftan på en liberal tidningsredaktör daterar sig
från exercisen, då han råkade kalla en gul beväringsväst kofta.
Det namnet har han än i dag och apostroferas så ännu av Bon Soir
i Allehanda. Fabian är ett annat av dessa riksdagens smekbarn;
alla människor veta, vem Fabian är.
Så är även fallet med Per Albin. Detta lär dock inte bero på
annat än att han i Fram under en lång följd av år nyttjade Per
Albin till signatur, ungefär som Lukas Christiernson.
Aáby var det gängse namnet på den nyligen bortgångne
patriarka-liske senatorn Aaby-Eriksson. Och Karl Napoleon påstås vara ett
omtyckt, honom pådyvlat namn på den kommunistiske
förstakam-marledamoten Winberg. Efter imperialskägget eller efter laterna
och överlägsenheten?
Det räcker inte med att säga, att efternamnen på -son motivera
förnamnens användning. Ty gå vi utanför riksdagsmännens kretsar
se vi de kåsöranvända Frippe för den nyss avlidne
skådespelarnes-torn Gustaf Fredrikson, Hjalle för Hjalmar Söderberg och Albert
för Albert Engström, men inte Ivar för Ivar Nilsson, eller hördes
någonsin Alfred för Petterson i Påboda?
Om ett förnamn håller sig genom livet måste det bero på några
personliga egenskaper. Bort dör ditt fä och bort dör du även, men
ett vet jag, som aldrig dör: ök-, veder-, smek- eller förnamnet —
under vissa givna förutsättningar.
Får man icke antaga, att personen i fråga måste vara jovialisk.
Betrakta vi karrikatyrer av Eric, Winston och Per Albin, se vi genast
en frappant jovialitet spegla sig. Kan man inte uppställa den
psykologiska lagen, att förnamnsringarnas ständigt vidgade cirklar
beror på medelpunktens lynne och humör.
Strindberg kallades visserligen intimt Strix, men detta kärliga
diminutiv trängde aldrig ut som Hjalle för Söderberg. Sig heter
Per Albins bror, men det är inte många av hans riksdagskamrater,
som kalla honom så. Och dock är brödernas naturell mycket
para-lell, ehuru icke fullt. Engberg har ännu icke slagit igenom med
Arthur, trots Bon Soir och kåsören i Stockholms Dagblad. Och
Branting har ju aldrig behövt lystra till ett: Hjalmar, även om Br.
varit en kär förkortning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
