Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Langenfelt, Gösta: Parlamentariska namn och öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
GÖSTA LANGENFELT
t. o. m. stadsnamnet Sölvesborg (Hanson i), Gårda, Bonarp, Tumhult,
Frötorp, Kullersta, Igelboda (förr Nacka), Ovanmyra,
Slailergår-den, Törneryd, Backa (Åbygge), Markaryd, Rösta, — vilken senare
i ett riksdagsanförande benämndes hr Rösta, — äro ytterligare
bevis på vad som går an. Och liksom Fredrik Ström någon gång
får heta Simlångsdalen, i bestämd form, får hans kommunistiske
valfrände Eriksson i Funäsdalen heta enbart Funäsdalen. Vad
skulle vi säga, om vi hörde en person presentera sig under namnet:
professor Nils Funäsdalen, vilket väl icke vore underligare än
borgmästare Carl Lindhagen? Vi hajade antagligen till, men i
parlamentet går det.
Nu invänder någon, att Funäsdalen m. fi. icke äro allmängiltiga
namn, utan ellipser av formeln X. i Y. = Y. Man skulle mena, att
formeln icke kan generaliseras. Jo, vasserra, den kan!
Kan språkbruket fördraga slika ellipser i ett fall, äro ellipsernas
allmängiltighet bevisad. Ty alla namn äro konstiga, innan de ha
bärare. Romare och Flygare verka normala, men icke Förare. Låt
en person taga namnet Förare, och om en månad är det intet
konstigt i det namnet.
Beträffande nu Funäsdalens typ skulle man måhända kunna
göra en särskild motivering. Det att namnet slutar på bestämda
artikeln -en, skulle kunna inrangera det bland de i bestämd form
synnerligast i äldre tider vid omtal förekommande namnen Sparren,
Crusenstolpen m. fi., vilka i viss mån motsvaras av äldre tyskas
Rudolphen, Candiden, Panglossen, som ju emellertid antyda annat
kasus än nominativ. Däremot menar man sig reagera mot
neutrumändelsen -et i t. ex. Falkberget. Ho vet? En vacker dag står en
riksdagsman där och heter t. ex. Jonsson i Sörberget. Han får säkert
heta Sörberget.
I Danmark har man som sagt ingen obenägenhet för rena
oförändrade ortnamns upptagande till familjenamn, och icke i Norge heller.
Än mer, på det svenska språkområdet i Finland träffa vi sådana
namn, som bankdirektör Hästbacka, lantdagsman Broända och
bonden Heleneborg, det sista dock icke manande till efterföljd på
grund av ortnamnets alltför moderna och därför lätt banala
karaktär.
Hur har detta namnskick uppkommit? Som vanligt är det
namnen på -son som förklara substitutionen av ortnamnet för
familjenamnet. Ty medan Jönsson i Revinge får heta tout simple-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
