Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Händelser och spörsmål - En blick tillbaka - Monopolkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL 00
den socialiseringsåskådning, som nu inför nya uppgifter håller på att
utkristallisera sig inom svensk socialdemokrati, är det en källa till förvissning att vara
på den rätta vägen och vördnad för banbrytarna, att alla denna åskådnings
väsentliga element redan från första början av dem fingo de klaraste uttryck
och städse markerat den mäktiga kärnlinjen i svensk arbetarrörelses utveckling.
, Med den den 22 juni 1920 tillsatta Trustlagstiftningskommitténs
betänkande av den 21 december 1921 träder frågan om en mera
systematisk offentlig kontroll över monopolartade företag på allvar
fram på den svenska politiska arenan. Betänkandet utmynnar i förslaget, att
en särskild trustkommission skall tillsättas med uppdrag att åvägabringa
utredning rörande förekomsten av monopolistiska företag och sammanslutningar
samt verkningarna därav inom riket. Kommissionen skall bestå av nio
ledamöter, utsedda av K. M:t, tre efter förslag av Kommerskollegium och
representerande näringslivet, tre efter förslag av socialstyrelsen och representerande
den konsumerande allmänheten, samt tre "opartiska". Kommerskollegium och
Socialstyrelsen skola före sitt förslag höra de tre mest betydande föreningarna
på resp. områden. Kommissionen skall ha rätt att i sådana fall, då den
förmodar monopolbildning föreligga, erhålla alla upplysningar, samt att efter
skedd utredning hos K. M:t göra framställning om de åtgärder, som den finner
påkallade. Själv skall den icke äga beslutanderätt, utan blir i det hela en
övervakande och kontrollerande myndighet. Däruti måste också dess
huvudsakliga betydelse komma att ligga. Förutsättningen för riktiga åtgärder är
noggrann kännedom om de förhållanden, i vilka de avse att ingripa, och
hittills har uppfattningen om monopoliseringens omfattning i Sverige mera
burits av allmänna antaganden än faktisk insikt. Först en officiell myndighet
med rätt att kräva alla papper på bordet torde ha utsikt att häri bringa rättelse.
Kommissionens eget betänkande bär på mångfaldigt sätt vittne om, både
hur obestämt utformat monopolbegreppet ännu är, och hur litet exakt kunskapen
om monopoliseringens omfattning och gestaltning hittills varit. Med monopol
förstås i betänkandet "sådana företag och sammanslutningar mellan företag,
som i betydande omfattning utöva ett bestämmande inflytande på pris- eller
omsättningsförhållandena inom riket’-". "Bäst synes innehavet av ett monopol
kunna karakteriseras, om man säger, att det kännetecknas genom utövandet av
ett bestämmande inflytande å pris- eller omsättningsförhållanden å viss
marknad." (Bet., s. 8.).
Det är tydligt, att vad som inom denna definition kommer att fattas såsom
ett monopol, i hög grad blir en omdömesfråga; och däruti ligger inneslutet
nödvändigheten att gå fram på den aktsamma väg, som kommissionen
anbefaller. En generell lagstiftning kan nämligen icke gärna tillgripas för ett
område, förrän bestämda rättsbegrepp utkristalliserats. Visserligen kan
omdömet aldrig helt utmönstras ur lagtillämpningen; hur pass klara t. ex. begreppen
stöld och snatteri än äro, finnes det alltid gränsfall, som ställa domarens
omdöme på hårdare prov än hans bokstavskunskap.
Av grundläggande vikt för omdömet huruvida monopol efter den anförda
definitionen föreligger i ett givet fall, är, huruvida den organiserade prisbe-
[-Monopol-kontroll.-]
{+Monopol-
kontroll.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
