Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Händelser och spörsmål - Cannesmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖ¾SMÅL
59
röra sig om: I) sammankallandet av en allmän europeisk konferens, 2)
avslutandet av ett franskt-engelskt garantifördrag, 3) skadeståndsfrågan närmast i
avseende på den av Tyskland begärda nedsättningen och uppskovet.
Cannesmötet skulle föregås av en sammankomst mellan engelska och franska
bankoch affärssakkunniga i Paris, varvid de stora dragen till en plan för
återställandet av Europas ekonomiska liv skulle uppdragas.
Så skedde också. Ett engelskt förslag till bildandet av ett stort europeiskt
bolag med 20 mill. pund sterling i startkapital blev godkänt och underställdes
sedan högsta rådet i Cannes. Redan under den första mötesdagen hade
emellertid Lloyd Georges yrkande på sammankallandet av en alleuropeisk konferens
vunnit rådets gillande och följande resolution antagits:
De allierade makterna i konferens äro enhälligt av åsikt, att en ekonomisk
och finansiell konferens bör sammankallas i februari eller tidigt i mars, till
vilken alla Europas stater, inbegripet Tyskland, Österrike, Ungern, Bulgarien
och Ryssland böra inbjudas att sända representanter. De betrakta en dylik
konferens som ett betydelsefullt och nödvändigt steg mot Central- och Östeuropas
ekonomiska återställande och anse att varje lands regeringschef om möjligt
skall närvara vid konferensen för att dennas hemställanden så snabbt som
möjligt skola kunna åtföljas av handling.
De allierade makterna anse att återupptagandet av den internationella
handeln över hela Europa och utvecklingen av alla länders hjälpkällor äro
nödvändiga för att öka mängden produktivt använd arbetskraft och att avhjälpa
de lidanden, som i stor utsträckning kommit de europeiska länderna till del.
En gemensam ansträngning av de mäktigaste staterna är nödvändig för att
häva den förlamning, som nu klavbinder det europeiska systemet. Denna
ansträngning måste inriktas på undanskaffandet av alla hinder för handeln,
på att bevilja de svagare nationerna en avsevärd kredit samt på ett allmänt
samarbete för återupptagandet av normal produktion.
De allierade makterna anse att huvudvillkoren för att denna ansträngning
skall bära frukt äro följande:
1. Ingen stat kan göra anspråk på att för annan stat uppställa principer
för äganderättens och hushållningens organisation eller regeringsmakten inom
landet. Varje stat äger själv välja det system som i detta avseende lämpar
sig bäst.
2. Innan utländskt kapital kan göras tillgängligt för att bispringa ett land
måste de utländska insättarna äga säkerhet för att deras egendom och
rättigheter skola respekteras och avkastningen av deras företag komma dem till godo.
3. Denna säkerhetskänsla kan ej uppstå, såvida ej regeringarna för de
länder, som önska utländsk kredit förbinda sig att utan förbehåll 1) erkänna
alla skuldförbindelser som ingåtts eller komma att ingås av statsmakterna eller
lokal myndighet eller annan officiell institution samt att likaledes erkänna
skyldighet att återställa konfiskerad egendom eller lämna ersättning för skada
eller förlust uppkommen på grund av konfiskering eller beslagtagande av
egendom, 2) att upprätta ett rättssystem som tillstädjer och säkerställer ett omutligt
upprätthållande av ingångna affärs- eller andra kontrakt.
4. Antagliga bytesmedel måste förefinnas och i allmänhet måste
finans-och valutaförhållanden vara sådana, att de erbjuda betryggande säkerhet för
handel.
5. Varje stat måste förbinda sig att avstå från propaganda som syftar
att omstörta den ordning eller det politiska system, som är rådande i andra
länder.
6. Alla länder skola fatta samfälld överenskommelse om att avstå från
angrepp på sina grannar.
Om i avsikt att skaffa de för utvecklingen av handeln i Ryssland nödvändiga
betingelserna, ryska regeringen begär formellt erkännande, skola de allierade
makterna ej kunna lämna det utan ryska regeringens erkännande av föregående
bestämmelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
