Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Händelser och spörsmål - Världens borgenärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Världens Tlie Guaranty Trust Company i Newyork har sammanställt
hnrnenärer nedanstående tabell över andra staters skulder till Förenta
uvryenarer. staterna, återgiven i Economist:
Dollars Dollars
Armenien ––- 11,960,000 Ungern ...... 1,686,000
Österrike ..... 24,056,000 Italien ....... 1,648,034,000
Belgien ...... 375,280,000 Latvia ....... 5,132,000
Kuba ........ 9,025,000 Liberia ...... 26,000
Tjeckoslovakiet 91,180,000 Lithauen ..... 4,982,000
Estland ...... 13,999,000 Polen ........ 135,662,000
Finland ...... 8,282,000 Rumänien .... 36,128,000
Frankrike ––- 3,350,763,000 Ryssland ..... 192,601,000
England ..... 4,166,318,000 Serbien ...... 51,153,000
Grekland ..... 15>000’000 Summa 10,141,268,000
Till denna summa, c:a 40 milliarder i svenska kronor, borde läggas c:a 1
milliard dollars i upplupna obetalda räntor — och därutöver en större summa
av enskilda skulder. Det påpekas, att "efter två århundraden av
kapitalplacering i främmande länder nådde engelsmännen fram till en ställning som borgenär
till världen i övrigt med c:a 4 milliarder pund eller 72 milliarder kronor. Av
dessa kapitalplaceringar realiserade England för c:a 1 milliard pund (18
milliarder kr.) under kriget, i huvudsak säsom betalning för amerikanska produkter.
Medan England behövde långa tider för att bygga upp sin borgenärsposition
före kriget genom kapitalplaceringar utomlands, har Förenta staterna under de
senaste sex åren byggt upp tillgodohavandena utomlands till ett belopp av mer
än 15 milliarder dollars (eller c:a 60 milliarder kr.) av detta belopp befinner
sig c:a 3 milliarder dollars i händerna på privatpersoner, som gjort placeringar
utomlands, medan över 10 milliarder å lån till andra regeringar från Förenta
staternas regering. Amerikanska privatpersoners kapitalplaceringar i
främmande länder innevarande år beräknas uppgå till 500 millioner dollars. Summan
motsvarar en fjärdedel av hela den utländska handelsomsättningen pr år och lika
mycket som nettoimporten till Amerika av guld fr. d. 1 jan. t. 30 sept. 1921,vilken
uppgick till 548,854,916 dollars och till årsslutet beräknas överstiga 600 millioner.
Det synes sålunda icke vara alldeles riktigt som professor Cassel antager i sitt
bekanta andra memorandum till Nationernas förbund, att amerikanerna blott
taga hem guld, emedan de icke lärt sig konsten att placera kapital i utlandet.
Antagligen välja de blott det säkra för det osäkra, vägra att sälja på kredit
längre: med ett stigande guldvärde, som kan förutses göra de en god affär;
och samtidigt bedriva de även kapitalplacering, fast den måhända är mindre
synlig. Summan av amerikanskt kapital placerat i utlandet var enligt den
nämnda källan relativt obetydlig ända till 1915, men sedan dess har den fått
en ständigt ökad storlek. Att man här har det grundläggande draget i de
kommande tidernas världspolitik, står utom tvivel.
Och såsom man sett, finnes det ständigt aspiranter på den amerikanska
kapitalkraften. Bolsjevikernas strävan att få fast mark under fötterna
föranleder dem till de mest energiska ansträngningar för att förvandla Ryssland till
ett kolonialland och exploateringsfält för det utländska kapitalet. Särskilt är det
det amerikanska kapitalet och den amerikanska
kapitalismens.exploateringsförmä-ga, efter vilket sovjetregeringen suckar i senaste fasen av sin kamp mot
världskapitalismen. I Litvinoffs telegram till Washingtonkonferensen framlyste detta
särdeles klart. Det amerikanska kapitalet skulle börja exploatera och reorganisera
Ryssland och genom de stora vinstutsikterna få möjlighet att skrapa hop pengar
även till betalningar av Rysslands väldiga skulder i Amerika. Allt medan
sovjetregeringen leende sitter på taburetterna i Moskva och utövar proletariatets
diktatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
