Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
ERXST WIGFORSS
säger den ene. Inte att undra på att hon blir oekonomisk. Hon
skjuter över lagringsrisken på en annan, på specialisten, som har
det till uppgift, det är ett nationalekonomiskt framsteg, säger den
andra. När man går omkring bland husen i alla stadier av
fullbordan på en av gillenas arbetsplatser och mest spänner
uppmärksamheten för att uppfånga så mycket som möjligt av den verkliga
stämningen bland gillets medlemmar, det faktiska livet bakom
organisationsformerna, hinner man ju inte tränga mycket in i
tekniska detaljer. Men intrycket av enkelheten i byggnadssättet och
därmed följande billigare kostnader är genomgående.
För det rent arkitektoniska och estetiska ha gillena intet ansvar.
Likaså litet som för den fastställda kvaliteten i allmänhet. Och
kritiken vi i detta hänseende fingo höra, var ingalunda mild. Det var
byråkratismen med dess linjaler och krav på enhetlighet, som hotade
att döda de lokala möjligheterna till omväxling och individuell
karaktär. Men man ryckte på axlarna åt det oundvikliga och fick
göra det bästa möjliga i detaljerna. För övrigt är den enkelhet,
som överraskar svensken, delvis en alldeles naturlig följd av ett
mildare klimat och kanske även av ekonomiskt förstånd. Man kan
nöja sig med enstens tegelmurar med en tjock rappning, och
trävirket i takstolarna kan göras rätt så klent. Om särskilt sovrummen
en trappa upp äro ganska små, så har man i stället fyra eller fem
rum i en dylik lägenhet mot svenskens ett eller två. Och badrum
saknades ingenstädes.
Men priset, d. v. s. hyran, frågade vi. När gillena bygga hus
åt Englands arbetareklass, vilka arbetare ha råd att bo i dem?
Tyvärr bara de allra bäst avlönade. Hyrorna tycktes vara beräknade
till en 16—20 shilling i veckan, det vill med nuvarande kurs säga
ungefär 700 till 900 kronor om året. En ung, sympatisk sekreterare
i ett av gillena, vi besökte, låter undfalla sig, att man nog finge
vara lite liberal vid tolkningen av förbudet mot inneboende hos
arbetarefamiljerna. Det vore bättre om de kunde hålla en sådan
anständig lägenhet genom att hyra ut ett av sovrummen.
Vänner och fiender.
Det var inte som gillekommitténs sekreterare han fällde sina
omdömen i denna punkt utan som intresserad medlem av kommunen.
Och vi få veta att arbetarepartiet lyckats skaffa sig majoritet i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
