Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
EENST WIGFORSS
som annars inte ha någon inneboende avsky för profit, bli genast
ytterst känsliga på denna punkt, när det synes finnas utsikter till
att profiten skulle kunna spridas ut bland en mängd arbetare i
stället för att odelad hamna i arbetsgivarens ficka. Och de som
framför allt äro måna om konsumenternas intressen, frukta gärna
farliga försåt, när det talas om industriell demokrati. För dem
kanske det närmast skulle verka överraskande att i ett
memorandum om byggnadsgillena och olika kontraktsformer redan från
början finna problemet formulerat på följande sätt:
"Problemet som möter den industriella demokratin, är hur man skall kunna
tillämpa ett demokratiskt styrelsesätt på verkstaden eUer bygget eller vid
järnvägen eller i gruvan på ett sådant sätt, att konsumentens rättigheter inte bli
förbisedda eller hotade... Gillet förklarar att det har en bestämd plikt
gentemot samhället och sina arbetarekamrater inom andra industrier. Denna
plikt fylles bäst, inte genom att avstå från rätten till självstyrelse med vad
däruti inbegripes, utan genom att till samhället återbära hela överskottet över
produktionskostnaden ...’’
Då gillena därför vid sina första anbud fogade beräkningar över
kostnaderna, innebar detta å ena sidan intet löfte om att dessa
summor inte komme att överskridas, men å andra sidan inte heller
något krav på att under alla förhållanden få det beräknade priset
åt sig utbetalt. Det var mera en ungefärlig beräkning för att ge
den byggande kommunen möjlighet att överblicka de ekonomiska
konsekvenserna och för att lämna någon ledning vid valet mellan
gillena och privata entreprenörer.
I praktiken ha kommunerna visserligen inte blivit lurade genom
att anförtro arbetena åt gillena, eftersom de verkliga kostnaderna i
regel synas ha blivit lägre än de beräknade. Men i teorin kunna ju
konsumenterna invända, att de fortfarande ligga i händerna på
arbetarna, som visserligen ha avsvurit sig den kommersiella profiten,
men som inte av någon överenskommelse förhindras att genom
långsamt arbete tillskansa sig en obillig ersättning.
Den sista invändningen har inte direkt avvisats av gillena. De
erkänna det berättigade i konsumentens eller kundens önskan att
veta vad han förbinder sig till, när han gör upp en överenskommelse
med byggnadsgillet. När därför regeringen — tydligen under
påtryckning från arbetsgivarna — vägrade att godkänna nya
kontrakt av den första typen och ville förmå gillena att övergå till
vanliga spekulativa entreprenadkontrakt, valde gillena en
medelväg, som de ansågo förenlig med sina principer men som på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
