Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BESÖK HOS ENGELSKA BYGGNADSGILLEN 83
att hastigt byta om angreppslinje under förklaring, att de ifråga
om profiten blivit bönhörda över hövan, och att produktionen aldrig
kan mål väl av en sådan idealism, som väl inte alldeles avstår från
de ekonomisk motiven till en högre effektivitet, men som inte låter
dem verka omedelbart och påtagligt i form av bättre lön för bättre
arbete utan endast genom förmedling av ett för hela samhället ökat
välbefinnande. Vid den punkten hunno vi bara snudda som
hastigast under våra samtal med Hobson, då vi hade så många fakta
att fråga om, som för ögonblicket voro viktigare än diskussioner
om principerna.
För övrigt lyste det nog fram hos Hobson likaväl som hos en del
andra av gillenas målsmän, att de kände sig bäras fram av en
segrande strömning, och att en viss likgiltighet eller rent av misstro
från en del äldre fackföreningsledares sida därför kunde bäras med
jämnmod. De ha en känsla av, menade Hobson, att gillenas
frammarsch kommer att medföra stora förändringar inom
fackföreningsrörelsen, och att de nya uppgifterna kräva nya män i
ledningen. Det vore mycket mänskligt, om Hobson hade rätt, men
därtill kommer att på det första begynnarestadiet, där
byggnadsgillena nu stå, kunna de inte för fackförbundens ledning te sig
såsom ett huvudintresse. Den överväldigande massan av
byggnadsarbetare har ju dock fortfarande sin varelse på de enskilda
byggmästarnas arbetsplatser. Och då Coppock erkände att gillena äro
fackföreningsorgan och deras centralstyrelse sålunda ett
representativt uttryck för rörelsen i ett visst hänseende, kunde han likväl
inte låta bli att erinra om att fackförbundens styrelser och
federationens verkställande utskott ju hade samma demokratiska grundval
att stå på och måste anse sig i ännu högre grad representera
medlemmarnas uppfattningar och intressen. De centrala
organisationernas krav på inflytande över gillena kunde alltså väl motiveras,
utan att man byggde dem på en rätt för det utlånade kapitalet.
Då gillena hittills fått sitt blygsamma kreditbehov tillgodosett av
Kooperativa förbundet, kan det vara skäl att här infoga några
reflexioner om detta samarbete, ehuru tiden tyvärr inte tillät oss
att söka förbindelse med någon av kooperationens målsmän. För
den hittills lämnade krediten har som säkerhet ställts hälften av de
40 punden per hus, som gillena erhålla utöver löpande kostnader.
Denna säkerhet jämte 6 proc. ränta skulle enligt Sparkes mening
gjort det möjligt för gillena att få samma bankkredit även på annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
