Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Bergman, C. G.: Hyresgästens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYRESGÄSTENS ;HEM
99
i hans ställning ökas genom lättheten att åstadkomma en
sammanslutning, som icke gärna kunde få någon motsvarighet på den andra
sidan. Med avseende på hyresförhållandets stora betydelse för
samhället kunde det därför icke anses tillrådligt att på detta område
lämna avtalsfriheten alldeles oinskränkt utrymme.
Dessa motiv tillämpade så Lagberedningen framför allt, då det
gällde att bestämma de fall, där en så tung påföljd inträffade som
hyresrättens förlust. Som vi skola se, räcka motiven till för att gå
ett stycke längre än vad Lagberedningen gjorde, då den här satte
s. k. tvingande lagbud i stället för kontraktsbestämmelse.
Motiven till avskaffandet av regeln om att köp bröte lega äga sin
tillämpning också vid dagens diskussion, då man betänker, att
hyreskontrakten numera i regel äro blott ett-åriga. Lagberedningen säger
här: "Den fria dispositionsrätten, som i och med köpet tillfaller
den nye husägaren (jfr: som i och med kontraktets utlöpande
tillfaller husägaren, förf :s anm.) har numera i de allra flesta fall för
honom ingen annan betydelse än att den bereder honom tillfälle
att förhöja hyresavgiften utöver vad genom hyresavtalet betingats.
Erfarenheten visar ock, hurusom under tider av hyresstegring denna
utväg med framgång anlitas; ställd i valet mellan att möjligen bliva
i saknad av bostad eller att finna sig i den förhöjning av hyran,
nye ägaren kräver, nödgas hyresgästen vanligen besluta sig för det
senare.’’ Med avseende på denna hyresgästens skyddslöshet
fastställer Lagberedningen såsom uppenbart, att ett sådant rättstillstånd
icke längre kunde upprätthållas.
Mot denna jämförelse kan man naturligtvis invända, att det i
Lagberedningens fall gällde att upprätthålla ett avtal, nu åter att
få ett helt nytt avtal till stånd. Men skillnaden blir ringa, då man
betänker, att värden icke heller i kontraktet får bestämma, att en
flerårig hyra skall upphöra vid husets försäljning.
Rättsuppfattningen hos gemene man går också numera i den riktningen, att
oförvitlig hyresgäst har en rätt till prolongering av sitt kontrakt,
att få bo kvar, och icke riskera att genom ohemula hyresanspråk
nödgas riva upp sitt hem och kanske dessutom bli utan bostad.
Här kan man tryggt använda Lagberedningens slutsats: ett sådant
rättstillstånd kan icke längre upprätthållas.
Den erfarenhet, som samlats sedan 1907 års hyreslag blev gällande,
ger till en början vid handen, att Lagberedningen i sin lovvärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
