Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Händelser och spörsmål - Ekonomi och vidskepelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
produktionen får genom människornas fria efterfrågan är den bästa. Hr Heyman
vill upphäva själva grunden för ett på fri konsumtion och företagsamhet
vilande samhälle; han kräver statsdiktatur över smaken och hamnar därmed
antingen i en kommunism av hittills oskådad stränghet eller också i 1700-talets
många överflödsförordningar. I sanning, hr Heyman och hans kumpaner väcka
med oförliknelig kläm ännu en gång frågan, om den svenska borgarklassen
alldeles glömt den ekonomiska frihetens principer.
Men man kan icke förneka, att åtminstone hr Heyman också gjort en
förtjänstfull gärning; ty medan alla andra motionärer anstränga sig att bevisa
att antingen glidtull eller fast tull skulle hjälpa så förträffligt, förklarar han
helt kategoriskt att "inga inom rimliga gränser hållna tullar, vare sig fasta
eller glidande, hjälpa häremot" — d. v. s. mot den import av vete, som
betingas av kvarnarnas f örmalningsprinciper och allmänhetens smak. Hr Heyman
har utan tvivel rätt; det är i själva verket blott en till ekonomiska olyckor
för lantbruket ledande vidskepelse, som förkunnas av tullkvacksalvarna.
Antingen skall man ha konsumtionstvång, låta regeringen bestämma vad folk
får äta: då finns det någon mening i den s. k. självförsörjningen — visserligen
en mening, som man kan betvivla delas av så värst många. Då torde man
nämligen också få stå för slutsatsen, att syftet med den svenska
brödsädsproduktionens uppdrivning till "självförsörjning" är en minskning av
konsumtionen, d. v. s. en sänkning av folkets levnadsstandard: ty på andra villkor
än en minskad konsumtion lär man icke kunna få jämvikt mellan ett konstlat
högt pris och den köpkraftiga efterfrågan. Eller också skall man uppgiva
tanken på tullskyddets patentmedicin, ty dess verkan blir precis vad den i
höstas blev: den svenska odlingen uppdrives över den ekonomiskt naturliga
gränsen, avsättning saknas, priset tryckes, alldeles oberoende av tullen — och
lantbruket råkar i svårigheter. Hela självförsörjningstullresonemanget går —
alldeles bortsett från, att odlingen vid ’ ’självförsörjning’’ måste bygga på import
av utländsk gödning! — i en cirkel: förutsättningen för en så omfattande odling
att hela det nuvarande behovet så gott som tillgodoses är ett så högt pris, att —
en så omfattande odling icke kan finna avsättning till ett sådant pris. Därför blir
det, i synnerhet vid ett gott skördeår — som ju numera blivit en olycka — den
ofrånkomliga följden, att priset sjunker under beräknade och lantbruket råkar
i svårigheter. Man biter sig själv i svansen: för att odla tillräckligt för
nuvarande förbrukning måste man ha ett högt pris, men den ofrånkomliga
följden av en sådan odling är lågt pris! Detta är i verkligheten en
självklarhet även för den elementäraste nationalekonomiska insikt; och man förstår,
varför nationalekonomen professor Wohlins namn icke finnes under någon av
motionerna; att sätta det under en reservation i sockergarantifrågan kunde
han inte undgå. Det enda rimliga rådet till lantbruket som till annan
produktion är detta: utsträck icke produktionen av ett visst slag utöver den ekonomiskt
naturliga gräns, där efterfrågan och utbud finna ett jämviktpris.
Denna mycket enkla borgerliga ekonomiska princip synes emellertid vara
fullkomligt främmande för de flesta borgerliga tolkar nu för tiden — nu synes
grundtanken vara, att man skall producera efter godtycke, och sedan är
det statens skyldighet att gripa in och utfylla skillnaden om man inte kan
få önskat pris. Två andra motionärer, hrr Olsson och Norman, ha sålunda
följt hr Heymans exempel att söka upphäva samhällets ekonomiska grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
