Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Händelser och spörsmål - Spelet om Genua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
1*21
främst hade väntat sig ett bestämt besked i skadeståndsfrågan av högsta rådets
förhandlingar. Ty lika klart som det var för engelsk opinion att
skadeståndskraven måste avskrivas delvis eller till och med helt och hållet för att den
ekonomiska krisen skulle kunna hävas, lika klart var det för den franska att
blott indrivandet av skadeståndet skulle kunna lätta det ekonomiska trycket.
Utgångspunkterna äro så helt olika. Vad England behöver, är avsättning för
sina industriprodukter och frihet från tysk dumping. Vad Frankrike behöver,
är pengar till pensioner och till återställandet av sina norra provinser. Till
och med tyska produkter äro välkomna i den mån de kunna tjäna
återuppbyggnadssyftena. De mest energiska förkämparna för den engelska synpunkten
äro citymännen. Gång på gång ha framstående bank- och affärsmän påyrkat
en revision av skadeståndsbestämmelserna. Deras utgångspunkter ligga i öppen
dag. Sedan det visat sig hur föga man förmått med skyddstullar och
kredit-givning i mindre skala emot de förtvivlade valutaförhållandena, har man blott
en väg att välja på, nämligen att återställa Central- och Östeuropas köpkraft
och stabilisera växelkurserna, i främsta rummet Tysklands. Men därför kräves
just en betydande nedskrivning av Tysklands betalningsförpliktelser. I den
riktningen ha många citymän uttalat sig. Vi skola här blott nämna Lord
Inchcape, "Royal Mail Steaniship", Mr. Goodenough, "Barclays Bank", Mr.
Mc. Kenna, "Joint City and Midland Bank", professor Keynes, som är allierad
med ett av de största försäkringsföretagen i England, ej att förglömma.
Detta är den rent ekonomiska sidan av saken, som ingalunda är den ensamt
avgörande. De franska intressena äro ägnade att rycka skadeståndsfrågan
över på ett annat plan. Den ingår som ett led i Frankrikes imperialistiska
politik, i befästandet av freden, som ingenting annat är för den stora,
västeuropeiska republiken än befästandet av dess egen maktställning på den
europeiska kontinenten. Att stärka Tysklands produktiva kraft annat än i
avsikt att möjliggöra skadeståndsinbetalningarna ligger därför Frankrikes
intressen f järran.Det är kanske på sin plats att här betona Frankrikes ekonomiska
egenart. I hög grad oberoende av andra länder suger det de väsentliga
betingelserna för sin existens ur egen jord, lever en agrarstats egoistiska liv och kan
ej på samma sätt som England i vällovligt egenintresse uppge sin andel i
fordringarna på Tyskland. Det pressas ej som det valutastarka öriket av
arbetslöshet och en katastrofal industriell kris. Tvärtom finner man hur
industri efter industri satts i gång efter kriget, matade av billigt tyskt kol och
förstärkta av ökade malmtillgångar. På en sådan ekonomisk grund ha de
politiska konstruktörerna råd att sväva uti gotiska mönster. Låt vara att de
präglas av den franska klarheten, extravagansen sticker den övriga tyngda
världen i ögonen och hjärtat.
Lloyd George hade i sitt förslag till Genuakonferensen förklarat att den
endast skulle behandla ekonomiska och finansiella frågor. Alla stater skulle
samlas för att med gemensamma krafter söka återställa det normala
"välståndet". Handelsvägarna göras farbara, och de fattigare nationerna hjälpas
på benen genom en omfattande kreditgivning. Detta tycktes nu vara ett klart
och framför allt behjärtansvärt program. Men svårigheter gjordes snart av
Frankrike. Poincaré tillställde engelska regeringen en not, som visade sig vara
en så kraftig randanmärkning till Genuakonferensens program att hela världens
press, ej minst den radikala franska, stämplade den som ett, om även beslöjat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
