Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Händelser och spörsmål - Washingtonskonferensens resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
begränsning blev ej sedan ifrågasatt. Sjömakterna ansågo sig ej kunna göra
några utfästelser då Frankrike fordrat att få bygga nytt tonnage i en
utsträckning som skulle bringa dess ubåtsflotta upp i jämnhöjd med Englands
och Amerikas. Englands intressen ansågos allvarligt hotade genom detta och
det kom till öppen konflikt mellan de bägge ländernas förhandlare. Balfour
stämplade Frankrikes krav som ett direkt hot mot Englands handelsflotta.
Sarrant sökte avväpna kritiken med att påpeka försvarssyftena med
ubåtsbyggandet. Däremot voro de stora slagskeppen typiska anfallsvapen. Dem
avskaffade ju ej England. Vad som låg i bakgrunden var hela den
intressekonflikt mellan de bägge allierade som sedan kriget glött under den falnade
askan av vapenbrödraskapet. Utrymmet tillåter ej här att lämna en närmare
analys. Frankrikes fordringar fingo emellertid ett avgörande inflytande på
förhandlingarna och än mer på Amerikas hållning. Vänskapen för Frankrike
svalnade högst väsentligt och det sägs att president Harding ej underlåtit att
visa det vid officiella tillfällen. Den amerikanska kapitalismen tilltalades lika
litet av den franska militarismen som av den japanska. Den var besvärande var
den än påträffades. I Ostasien hindrade den exploateringen. I Europa band
den stora lånesummor och försvårade varuutbytet. Men Amerika var den stora
avrustningsvännen, som tyvärr icke kunde fullfölja sina ädla syften på grund
av de andras motstånd!
Washingtonkonferensen var det amerikanska kapitalets diplomati. Att en
del frågor råkade in i andra irrgångar och resultaten kommo fram skamfilade
var ej dess fel. Sålunda tvang sig Japan till att få behålla Mutsu. I gengäld
utbytte U. S. A. och England en del nytt tonnage, som föreslagits till
nedskrotning mot gammalt för att ej 5—5—3-balansen mellan flottstyrkorna skulle
gå förlorad. England fick till och med bygga tvenne nya hypermoderna
skepp. Avtalet var i stora drag sålunda: England, Förenta staterna, Japan,
Frankrike förbundo sig att ej bygga något slagskepp på mer än 35,000 ton —
större skepp gå ej genom Panamakanalen. Hade man nu låtit konstruera
större fartyg skulle Ü. S. A. ha blivit tvunget att hålla sig med två
slagskepps-flottor. Totaltonnaget för slagskeppsflottorna, inklusive moderfartygen för
aeroplan, är: för England och Amerika 670,000, Japan 381,000, Frankrike och
Italien 235,000. Grövsta bestyckningen för slagskeppen skulle vara 40,6 cm.
kanoner, för moderskeppen för aeroplan 20,3 cm. övriga krigsfartyg få ej
heller ha kanoner av grövre kaliber än 20,3 cm. och högst belöpa sig till
10,000 ton.
Beträffande det Övriga arbetet ger följande uppräkning av de viktigaste
fördrag, beslut och förklaringar, som åvägabragtes på konferensen en viss
föreställning:
Niomaktsfördraget i syfte att befästa "den öppna dörrens" princip eller
med andra ord "stabilisera förhållandena i Ostasien, säkerställa Kinas
rättigheter och intressen samt främja förhållandet mellan Kina och andra makter".
Niomaktsfördraget i syfte att öka kinesiska regeringens inkomster och
revidera de kinesiska tulltarifferna.
Fyrmaktsfördraget mellan U. S. A., Brittiska kejsardömet, Frankrike och Japan.
Beslut angående upprättande av en upplysningsnämnd i Kina med uppgift
att utreda och framlägga rapport beträffande vissa frågor som kunna uppstå
i samband med fördraget om "den öppna dörren".
En förbindelse av kinesiska regeringen att ej till någon utländsk makt
utarrendera eller utlämna någon del av kinesiskt territorium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
