Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Lundstedt, Vilhelm: Samhället och rättsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLET OCH RÄTTSORDNINGEN
139
vara ’ ’rättsstridig’’ enligt skolastiken. Också här blir då talet om
ansvar för rättsenliga handlingar meningslöst. Man förstår att det
måste vara något på tok också i dylika fall med teorien om ansvar
för rättsenlig handling. Och detta åskådningssätt är högst
ödesdigert för ett förstående av skadeståndsrätten i dess helhet, ty det
skymmer blicken för det förhållandet, att skadeståndet naturligtvis
också här är till för att så mycket som möjligt förebygga
inträffandet av en skadebringande handling; alltså naturligtvis icke den
nyttiga handlingen, bilkörandet, utan den onyttiga, felmanövern. Att
närmare ingå på saken tillåter icke utrymmet. Signifikativt för
rättsskolastiken är även dess behandling av ersättningsskyldigheten,
då jag i nödläge — t. ex. i ödemarken för att icke frysa ihjäl —
tänder eld på annans vedstapel. I själva verket är ju
problemställningen synnerligen klar och tydlig. Det gäller ju blott att
avgöra, vilka befogenheter ägaren i en dylik situation har. Därvid
är det uppenbart, att han icke, såsom eljest vore händelsen, när
någon utan hans tillstånd konsumerat hans tillhörighet, kan föra
talan om ansvar för stöld eller förskingring. Däremot kan väl sättas
i fråga, att han borde ha ersättning för förlusten. Hur denna
fråga bör besvaras, tarvar sin särskilda utredning. Här vill jag
blott framhäva, att allt tal om den nödställdes ingrepp i annans
äganderätt, ett ingrepp som emellertid vore rättsenligt och icke
rättsstridigt och därför medförde ansvar för rättsenlig handling,
icke är annat än skolastiska omsvep, varigenom man döljer den
eljest lättfattliga saken: äganderättens med nödvändighet ur
förnuftiga synpunkter framgående blott relativa betydelse. — Det är
icke så lätt att alltid genast upptäcka oriktigheten i de resonemang,
som rättsskolastiken på detta område för. Tvärtom förefaller det
så praktiskt vederhäftigt, när man till rättsstridighetens eller
rättsenlighetens utletande företager en avvägning av olika intressen,
och därvid säger sig huvudsakligen taga hänsyn till "værdien for
samfundet". Men man begår här i själva verket ett mycket stort
fel i sådana fall som expropriationsfallet och nödlägefallet. I stället
för att ingå i undersökning av äganderättens innebörd, av frågan
om samhället är bäst betjänt med ett äganderättsbegrepp, som
innefattar eller som icke innefattar en viss befogenhet för ägaren, frågar
man exempelvis vid expropriationen, om samhällets intresse av att
järnvägsbolaget får tillägna sig jordstycket väger mer eller mindre
än ägarens intresse att icke få lida intrång i sin äganderätt. Därvid
har man omärkligt gjort konstellationen samhället kontra individen,
något som återigen är en sådan där falsk konstruktion, varigenom
sakläget snedvrides. I denna falska konstruktion bottnar här
grundfelet. Ty i och med densamma förutsättes ägaren ha sin en
gång för alla givna rättssfär utan hänsyn till samhällsnyttiga
synpunkter.
Ussing har emellertid framför Stäng till synes en stor förtjänst.
Han framhäver skadeståndets syftemål att förekomma vårdslöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
