Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Lundstedt, Vilhelm: Samhället och rättsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLET OCH RÄTTSORDNINGEN
143
handlingars bestraffande, så kan det icke rimligtvis karakteriseras
såsom cyniskt att blott och bart med detta krav motivera straffet.
Och det måste ju var och en kunna förstå, att hela samhället skulle
lossa i sina fogar, om icke det funnes en lag, som hotade med straff
såsom påföljd på vissa handlingar. Huruvida straffhotet därvid
skall anses verka huvudsakligen genom avskräckning eller, såsom
jag sökt göra gällande, huvudsakligen genom alstrandet av en allmän
moralinstinkt mot brottet, kan man ju i detta sammanhang lämna
därhän.
Det är sålunda beskyllningar av allra gravaste art, som jag
framställt mot rättsvetenskapen. Trots all min argumentering skall
säkerligen mången läsare ställa den frågan: kan det verkligen vara
sant, att rättsvetenskapen laborerar med dessa trollformler,
vidskepliga föreställningar och overkliga konstruktioner? Rätten
synes ju, menar man, på det hela taget fungera ganska
bra i samhället. Härtill genmäler1 jag: i den mån rätten
fungerar tillfredsställande är det, märk väl, icke tack vare
rättsvetenskapen utan trots rättsvetenskapen. Det förhåller
sig så, att samhällsnyttans krav till sist genombryter den mest
begreppshårda lärobyggnad, i första hand på lagstiftningens och
rättsskipningens område men slutligen även på
begreppsjurispru-densens egen mark. Denna nödgas ideligen uppgiva sina egna
förutsättningar och företer därigenom en serie av motsägelser. Men
den är naturligtvis icke så inkonsekvent, att den blir fullt oskadlig.
Skadeståndsrätten företer sålunda icke blott inom teorien utan tack
vare denna också inom rättsskipningen, ett ytterst virrigt och osäkert
område. Detta måste ju bliva en nödvändig följd, när rättens
grund missuppfattas så kapitalt, som jag förut påvisat. Sådan
missuppfattning leder till uppställandet av gällande regler med oriktigt
innehåll. Man torde kunna inse, vilka olyckliga praktiska
konsekvenser, som uppstå härav, då man beaktar att skadeståndsrätten
är den praktiskt mest viktiga delen av hela privaträtten. Det skulle
också vara lätt att med en mängd exempel från våra
prejudikatsamlingar visa upp, hur domstolarne tvungits under trycket av
rättskolastikens läror att uppgiva sina egna förnuftiga synpunkter
på saken, sin uppfattning hur det med hänsyn till rättens eget
förnuftiga syftemål borde dömas. — Den rättsvetenskapsman
borde blygas, som påstode, att jag skulle behöva rada upp en
massa exempel för att styrka ett så självklart förhållande, som
att den bakvända uppfattning angående själva grundvalen
för rättshandlingars verkan, som jurisprudensen gjort sig till
talesman för, har dragit med sig menliga konsekvenser. Jag
inskränker mig till att omnämna, hurusom ett helt område,
frågan om en rätt kunde uppstå ur ett avtal för en utanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
