- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
155

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Dalgren, Lars: Politisk historia och kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLITISK HISTORIA OCH
KULTURHISTORIA.

För TIDEN av fil. d:r LARS DALGREN.

*



f~J\VN TYSKE FILOSOFEN FRIEDRICH PAULSEN HAR

/ ]i sin "Inledning till filosofien" ett intressant kapitel om

, ^ / filosofiens förhållande till vetenskaperna. Han opponerar

sig däri mot den föreställningen, att filosofien skulle vara

en från övriga vetenskaper skarpt avgränsad specialvetenskap.

Uttrycket "filosof av facket" har i hans öron, förklarar han, en

nästan lika sällsam klang, som om man skulle som motsats därtill

börja att tala om "dumhuvud av facket". Man bör i stället uttrycka

sig så, att det finns vetenskapliga forskare på alla områden med

filosofisk läggning och dylika utan sådan. Filosof i egentligaste

mening blir en person "i samma mån som han är hemmastadd på

den vetenskapliga forskningens båda stora områden de matematiskt-

naturvetenskapliga och de filologiskt-historiska".

Om detta resonemang för filosofiens vidkommande närmast
betyder, att filosofen för att ej hamna i tom metafysik bör ha en
nära kontakt med de övriga vetenskaperna, så är det lika sant, att
ingen vetenskapsman utan att förkrympa kan uteslutande ägna sig
åt utforskandet av de många små detaljerna. Det behövs att då och
då åtminstone försöka ge sig i kast med de stora problemen om det
helas mening och mål.

Vad nu särskilt den historiska vetenskapen angår, så har ju inom
densamma nästan uppväxt en särskild disciplin, historiens filosofi
(själva uttrycket användes, så vitt jag vet första gången av
Voltaire). Visserligen är åtskilligt av vad som presterats inom
denna ej av så särdeles imponerande beskaffenhet. Särskilt en del
tyska författare excellera i att med den djupsinnigaste min förkunna
triviala hel- eller halvsanningar. Men mycket av stort värde finns
naturligtvis också och i varje fall tillräckligt för att ge impulser
till eftertanke rörande saker, som det kanske nu mer än förr är
nödvändigt att söka skaffa sig en åsikt om.

Bland det myckna, vars värde efter världskriget kraftigare än
förut dras i tvivelsmål, är även historieundervisningen vid våra olika
läroanstalter. Kontroversen mellan företrädarna för den s. k.
kulturhistorien och den politiska historien är ju visserligen av betydligt
äldre datum, men högljuddare än förut begäres nu en omläggning
av undervisningen i riktning mot kulturhistoria. I fråga om den
egentliga folkundervisningen synes denna även vara på god väg att
avgå med segern i åtskilliga länder. I vår nya undervisningsplan
för folkskolan har i fråga om historieundervisningen det kultur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free