Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
NÅGRA GRUNDTANKAR I SKOLKOMMISSIONENS FÖRSLAG
För TIDEN av WILHELM BJÖRCK.
I.
Cy JÄR SVENSKA FOLKSKOLA KAN DEN 18 JUNI FIRA
/ I 80-årsminnet av sin lagstadgade tillvaro. Kravet på en
\^S för hela folket grundläggande barndomsskola hade
redan åtskilliga år innan 1840—41 års riksdag fattade
sitt djupt betydelsefulla beslut funnit sin klassiska utformning i den
berömde hävdatecknaren Anders Fryxells mycket uppmärksammade
skrift "Enhet och medborgerlighet i de allmänna
undervisningsverken". C. A. Agardh, ett av Sveriges mest mångsidiga genier,
gjorde gällande samma synpunkter i särskilt yttrande till den stora
uppfostringskommissionens år 1828 avgivna betänkande. Vid
tidpunkten för de nya kommunallagarnas och representationsskickets
tillkomst framträda de första strävandena i denna riktning inom
aktiv svensk politik, i det att östgötabonden Jonas Andersson i
Häckenäs vid 1862—63 års riksdag föreslog de två lägsta
läroverks-klassernas ersättande med folkskolan. Beträffande första klassen
enades riksdagen om ett positivt beslut redan 1868, medan än i
dag den dåvarande andra klassen såsom läroverkets första består
vid sidan av folkskolans fjärde klass. Under de följande årtiondena
fick man bevittna en ständig dragkamp mellan den folkvalda och
den fyrkvalda delen av representationen om läroverkens tidsenliga
gestaltning, varvid första kammaren, stödd av opinionen inom
läroverkens egen krets, troget slog vakt kring bestående ordning, och
avböjde att biträda andra kammarens upprepade beslut att närmare
sammanknyta folkskola och läroverk. När 1904 den nuvarande
organisationen tillskapades, sköts enheten mera i bakgrunden och
intresset koncentrerades kring spörsmålet om medborgerligheten. Det
betonades dock från alla håll, att frågan om första klassens
indragning icke ur principiell synpunkt erbjöd betänkligheter; den
avvisande ståndpunkten betingades av praktiska lämplighetshänsyn på
grund av folkskolans då otillräckliga utveckling för övertagande av
det lägsta läroverksstadiets uppgifter. Genom en målmedvetet
fullföljd skolpolitik lyckades emellertid demokratien successivt utveckla
ocli främja de på folkskolan vilande överbyggnaderna, och när 1909
års riksdag gav sin anslutning till förslaget om den kommunala
mellanskolan kunde den demokratiska skolpolitiken med berättigad
stolthet peka på ett första vunnet mål: enhetsskolans partiella
förverkligande. I de samhällen, där de nya skolorna växte upp, låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
