Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
WILHELM BJÖRCK
omläggning av det högre skolväsendets organisation, i tydligt syfte
att få den bestående dualismen mellan realskolan och mellanskolan
avlägsnad. Då genom besluten av 1918 års urtima och 1921 års
riksdag medborgarrätten utsträckts till nya samhällsskikt, vilka
tidigare saknat möjligheter att göra sin stämma hörd, hava
självfallet redan därigenom kraven på en skolorganisatorisk
nyorientering vunnit ökad styrka. Och 1918 års djupt betydelsefulla beslut
om upprättandet av praktiska ungdomsskolor, varigenom
enhetsskolan förverkligades inom denna gren av undervisningsväsendet
kom fordran på en motsvarande organisation av den teoretiska
utbildningslinjen att framstå såsom ofrånkomlig. Under dessa
omständigheter kunde dåvarande ecklesiastikministern Värner Rydén under
stark anslutning från olika läger i de riktlinjer, som vid
skolkommissionens tillsättande uppdrogos i statsrådsprotokollet den 31
december 1918, fastslå, att "skolväsendet i dess helhet skall i
organisatoriskt hänseende utgöra en sammanhängande enhet med
folkskolan såsom den grund, på vilken övriga läroanstalter, organiskt
förbundna med varandra, bygga" och att följaktligen inom den
blivande skolorganisationen "bör finnas rum för allenast en enda av
staten understödd barndomsskola". Och ledstjärna och bärande
grund för utredningen i dess helhet skulle vara: fri väg för alla
begåvningar, oavsett samhällsställning och ekonomiska villkor, då
det hette: "begåvningarna tillvaratagas, från vilka
samhällslager, de än komma, därest icke en av landets värdefullaste
tillgångar skall i väsentlig utsträckning förfaras". Det var ett
demokratiskt samlingsprogram i skolfrågan och ett konsekvent
fullföljande av de utvecklingslinjer, som inom folkrepresentationen
hävdats av socialdemokrater, liberaler och en god del av andra
kammarens lantmannahöger.
II.
I det komplex av problem, som skulle bliva föremål för
skolkommissionens, till en början under Rydéns egen ledning bedrivna arbete
stod givetvis enhetsskolan såsom det centrala. Vid sidan därav
framträder frågan om flickundervisningens ändamålsenliga ordnande
såsom särskilt betydelsefull i en tid, då kvinnans nyförvärvade
medborgarrätt åt kravet på att flickor och gossar under samma villkor
skola kunna vinna utbildning för den framtida livsuppgiften gav ej
blott ny aktualitet utan också ökad styrka. Och slutligen må
erinras, att gymnasieorganisationen sedan länge befunnits behäftad med
grundläggande svagheter, som krävde rättelse, bland annat i syfte
att studenterna måtte gå bättre rustade för framtida studier än för
närvarande.
Då det socialdemokratiska partiet i årtionden kämpat för
"folkskolan såsom bottenskola’’ har motivet givetvis i väsentlig grad varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
