Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
223
att söka i det rättfärdighetskrav som en dylik organisation
innesluter, frågan må ses ur samhällets eller individens synpunkt. Mon
därvid har självfallet icke heller förbisetts, att folkskolan genom en
organisk anknytning till läroverket och klasskolornas försvinnande
höjes upp till en väsentligen annan ställning, blir icke fattigskola,
utan allmän medborgarskola. Dessa olika förhållanden hava av
Skolkommissionen noga skärskådats och eventuell motbevisning upptagits
till ingående diskussion.
Det torde vara lämpligt att vid denna översiktliga redogörelse
för grundtankarna i kommissionens förslag till en början som
hastigast dröja vid motståndarnas invändningar.1) Härvid
framhåller kommissionen först, hurusom ur ren undervisningssynpunkt
parallellskolesystemets d. v. s. den nuvarande
läroverksorganisationens förkämpar betonat nödvändigheten av en tidig differentiering
vid undervisningen. Lärjungarna i läroverket skulle sålunda "enligt
naturens ordning" från begynnelsen införas i den vetenskapliga
värld, där de i framtiden skulle dväljas, folkskolebarnen åter borde
i främsta rummet erhålla ett visst mått av elementära, praktiskt
användbara kunskaper, vid vilkas meddelande någon särskild hänsyn
till fortsatta teoretiska studier icke vore påkallad. Alldeles särskilt
har denna synpunkt understrukits för språkundervisningens del.
Det har nämligen gällt och gäller väl alltfort i vida kretsar som
en trossats, att ju tidigare denna undervisning sätter in, desto bättre
bliva resultaten. I båda dessa avseenden hyllar kommissionen en
avvikande uppfattning. Rent principiellt hävdar kommissionen, att
undervisningen på barnaålderns stadium måste försiggå efter samma,
psykologiskt betingade metoder vare sig lärosalen är förlagd till
en folkskola eller ett läroverk. "I samma mån som det första
kunskapsinhämtandet får ske på sådant sätt, att det främjar
individens allmäntmänskliga utveckling, skall det enligt kommissionens
mening ock bäst komma att tjäna som grundläggning för mera
vetenskapliga studier." Och även oberoende härav måste en
differentiering vid tidig ålder te sig betänklig, enär förutsättningar för
ett riktigt val då knappast äro för handen. I fråga om speciellt
språkundervisningen ingår kommissionen på en utförlig redogörelse
för de erfarenheter, som föreligga från vårt land, där de kommunala
mellanskolorna i femton års tid tillämpat enhetsskolans princip,
och där sålunda ett utmärkt tillfälle förelegat att närmare pröva
de framkomna betänkligheternas sanningshalt. Det erinras till en
början, att den hittillsvarande verksamheten vid dessa skolor
rättfärdigar det allmänna omdömet, att undervisningen där "intager
en ståndpunkt, som fullt kan jämföras med motsvarande statliga
läroanstalters". I den mån det varit möjligt att giva objektivt
J) För en närmare redogörelse må hänvisas förutom till betänkandet
(Skolkommissionens betänkande I) till den orienterande framställning, som av mig
lämnats i "Skolreformen", Norstedt & Söners förlag, i vilken större delen av
principmotiveringen för enhetsskolan återgivits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
