Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
225
skoldebatter och ännu 1904 kunde denna omständighet med ett visst
fog tagas till utgångspunkt för ett uppskov med första klassens,
av andra kammaren länge påyrkade indragning. I detta avseende
ha de år, som sedan dess förgått, medfört en grundväsentlig ändring.
Medan år 1899 endast 54 av rikets 93 städer voro utrustade med
folkskolor av A-typ — en klass, en lärare — och sådana skolor
förekommo allenast på 28 platser å landsbygden, är A-skolan tjugu
år senare praktiskt taget fullständigt genomförd i städerna. Och
även på landsbygden undervisas för närvarande mer än 15 % av
barnen i sådana skolor. Medan 1899 11.7 % av Sveriges skolbarn
tillhörde A-skolor, var detta 1920 fallet med 32.7 % eller relativt
tre gånger så många som tjugu år tidigare. Och medtages, såsom
rimligt är, även den näst bästa folkskoleformen, kan man konstatera,
att 35.1 % eller i runt tal 138,000 av landsbygdens barn undervisas
i dessa skoltyper. Samtidigt ha de sämsta skolorna, de
halvtidsläsande, långsamt men säkert trängts tillbaka. År 1899 undervisades
i dessa 290,000 barn, år 1920 149,000. Sålunda i det närmaste blott
hälften mot tidigare. Och mot denna storartade yttre utveckling
står en icke mindre kraftig inre sådan. Den nya
undervisningsplanen har åt folkskolans arbete skänkt ett helt nytt innehåll.
Allmänbildningsskolan, medborgarskolan har trätt i katekesskolans
ställe. Lärarutbildningen har grundligt omlagts och en effektiv
omgestaltning av folkskolinspektionen har verksamt befordrat såväl
den yttre som den inre utvecklingen.
I ljuset av dessa förhållanden lär det bliva svårt att längre
sakligt upprätthålla en ståndpunkt, som under hänvisning till en
bristfällig folkundervisning avböjer ett skolsystem på enhetsskolans
grund. Och förgätas får aldrig, att vad som kräves för
komplettering av de sämre folkskolornas utbildning upp till de bästa skolornas
bildningsmått under alla förhållanden måste bliva väsentligen
mindre, än som nu fordras för att sätta en ur folkskolans sjätte
klass utgående lärjunge i stånd att vinna inträde i en mot
åldersutvecklingen svarande klass av läroverket.
Även från dem, som icke direkt vilja förneka, att folkskolan
förmår tillfredsställande övertaga det lägsta läroverksstadiets
kunskapsmeddelande uppgift, mötes ofta nog den gemensamma
barndomsskolan ur uppfostringssynpunkt med stora betänkligheter.
Man gör gällande, att "grändernas" barn skulle hava ett förråande
och förstörande inflytande på de i "salongerna" hemmahörande.
De synpunkterna böra icke hava utsikt att vinna gehör bland dem,
som känna de faktiska förhållandena. Och även om vad som härvid
framställes såsom regel, i verkligheten vore någonting mera än
relativt sällsynta undantag, torde det nog få erkännas, att
kommissionen på denna punkt avväpnat motståndet, då den gör gällande,
att folkskolans välvårdade och välartade barn nödvändigtvis måste
hava samma rätt till skydd mot de dåliga exemplens
fördärvbring-ande inflytande som man är angelägen att tillförsäkra kamraterna
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
