Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
229
En av de viktigaste förutsättningarna för ett genomförande av
grundsatsen: begåvningarnas tillvaratagande för fyllande av de
mera krävande samhällsuppgifterna, oberoende av det samhällsskikt,
varifrån de utgå, är emellertid, att valet av levnadsbana icke
förlägges till en så tidig tidpunkt av individens liv, att han ännu icke
äger bestämda hållpunkter för träffande av det ur olika synpunkter
riktiga valet. Det är därför av synnerlig vikt, att valet icke
såsom nu måste normalt göras i nioårsåldern. Den nuvarande
ordningen leder till en sortering av lärjungematerialet efter
målsmännens ställning, som är ägnad att bestämt motverka det sunda
urvalet. Endast genom en organisk förbindelse mellan folkskola och
läroverk kan den nämnda bristen organisatoriskt undanröjas och
därmed den enskilde individens befogade anspråk på en efter måttet
av hans anlag avpassad utbildning tillgodoses.
De förhållanden, som här i korthet berörts, motivera efter
kommissionens mening den slutsatsen, att "vare sig spörsmålet
skärskådas ur synpunkten av samhällets sanna fördel eller individens
välgrundade krav, framstår en anordning av undervisningsväsendet,
där valet av bildningslinje förlägges till en senare tidpunkt, såsom
förbunden med påtagliga reella fördelar, i det den möjliggör en av
tidsförhållandena betingad rationell ståndscirkulation".
I det följande upptager kommissionen till närmare kritisk
granskning de argument, som kommit till användning på olika håll för att
även ur social synpunkt, avfärda kraven på "pedagogisk demokrati".
Därvid värdesättas efter förtjänst de uttalade farhågorna för att
enhetsskolan skulle beröva arbetarklassen möjligheterna till dugande
ledare, ett argument, som, hur verklighetsfrämmande det än ter sig,
både på kontinenten och i vårt land fått tjänstgöra såsom
betäckning för dem, vilka bäva för en skolorganisation, som öppnar en
bresch i det nuvarande samhällets bildningsmurar. Och vidare
uppehåller sig kommissionen vid det från samma håll framkomna talet om
enhetsskolan såsom främjande uppkomsten av ett "lärt proletariat".
I det fallet borde farhågorna kunna anses avlägsnade redan genom
kommissionens bestämda anvisning, att "skolsystemets
grundläggande uppgift" är "att främja ett utbyte av teoretiskt obegåvade,
ekonomiskt välsituerade lärjungar mot begåvade och fattiga, att
ersätta ett nu i alltför hög grad av ekonomiska omständigheter
behärskat urval med ett sådant, där de individuella anlagen i största
möjliga utsträckning få fälla utslaget. Detta klara erkännande av
"de fattiga begåvningarnas rätt" till en bildning, som nu i alltför
hög grad är dem förmenad, och samtidigt av det allmännas
"skyldighet att i görligaste mån sörja för att den rätte mannen sättes i
tillfälle att intaga den rätta platsen i samhället", måste naturligen
förefalla anstötligt för alla dem, vilka i nuvarande klassbestämda
bildningsprivilegier se ett värn för en "högre kultur". Att oviljan
mot den skärpta konkurrensen draperar sig i en omtanke om det
lärda proletariatet är ingalunda överraskande i en tid, då man mål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
