Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
231
medborgerlig bildning samt utgöra underlag för gymnasiet. Till
realskolans tredje, respektive fjärde klass skola likaledes speciella
flickskolor kunna anknytas. För tillträde till de på folkskolan
omedelbart vilande läroanstalterna skulle krävas inträdesprövning,
vilken skall avse det för sexklassig folkskola av A-formen föreskrivna
kunskapsmåttet och för övrigt åsyfta att utröna den
inträdessökandes förutsättningar för fortsatta teoretiska studier.
Undervisningen å det enligt förslaget treåriga gymnasiet, vilket i
likhet med realskolan göres tillgängligt för såväl manlig som
kvinnlig ungdom, bygger på realskolans högsta klass och har utöver
allmänbildningsuppgiften till särskilt ändamål att grundlägga de
vetenskapliga universitetsstudierna. Lyceet har samma mål som gymnasiet.
Det här i korthet skisserade skolsystemet åsyftar att sammansluta
de teoretiska och praktiska läroanstalterna till en enhet i
organisatoriskt avseende och att såmedelst åt undervisningsväsendet i dess
helhet giva ett betydelsefullt sammanhang. Utformningen har därvid
skett under bestämt beaktande av att den för all skolutbildning
oundgängliga allsidigheten och rörligheten vederbörligen tillgodosetts.
Den diskussion, som efter framläggandet av organisationsförslaget
förts, har nogsamt ådagalagt, att kampen för bildningsdemokratien
blir hård nog. Om ock en och annan pressröst på högersidan låtit
ana, att maxi där inte alldeles saknar blick för att det demokratiska
genombrottet icke längre i vårt land tillåter fortvaron av en
skolorganisation, som reser murar mellan de ekonomiskt välsituerade
och de fattiga hemmens barn, har man dock ett bestämt intryck av
att stadshögern icke skall lämna någon möda ospard för att
förhindra förslagets antagande. Man har med tystnad förbigått, vad
den politiske representanten för högems åskådning inom
kommissionen under riktigt bedömande av läget slagit fast, "att ingen
annan skolreform har någon utsikt att kunna genomföras än den,
som bygger på folkskolan såsom bottenskola’\ Hos mycket stora
lager av vårt folk framstår emellertid reformen som ett
oundgängligt komplement till 1918 och 1921 års författningsrevision. Ur
denna synpunkt får enhetsskolan den stora och grundläggande
uppgiften att utgöra den nyckel, som för de bredare lagren öppnar
tillträdet till ett demokratiserat Sverige, så till vida som den bjuder
organisatoriskt tillrättalagda vägar för alla barn att vinna en mot
anlag och förutsättningar svarande utbildning för den framtida
livsuppgiften. Att ekonomiska förhållanden alltfort i många fall
skola resa hinder för ett fullständigt och rättvist realiserande av
programmet: begåvningarnas tillvaratagande från alla
befolkningslager, kan med nuvarande samhällsordning icke undgås. Men det
kan och får å andra sidan icke lämnas ur sikte, att den jämnade
vägen från folkskolan till studentexamen är en ofrånkomlig
förutsättning för detta måls uppnående. På den organisatoriska grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
