Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Händelser och spörsmål - Ekonomisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
251
synpunkt, som egentligen är diskutabel. Om man ändå efter ett studium
kommer till ett något kritiskt omdöme, är det svårt att säga varför. Emellertid
synes det vara därför, att boken i sitt grundläggande kapitel om prisbildningen
ger tämligen litet av reella hållpunkter. Det är i detta kapitel, som om själva
den avgörande poängen, pricken över i-et, saknades. Kapitlet inledes med, att
prisbildningen är den ordnande och sammanhållande kraften i produktion och
konsumtion. Därefter avfärdas såsom otillräcklig satsen, att priserna bestämmas
av tillgång och efterfrågan. Samma öde vederfares satsen, att varornas priser
bestämmas av produktionskostnaderna. Men vad kommer sedan? Jo, en
förklaring, att prisbildningen bäst förstås, om man uppfattar folkhushållningen
såsom en stor marknad, där alla personer sälja sina produktionsmedel och köpa
färdiga varor. Som ett resultat framgår, att "å ena sidan varje
produktionsmedel — varje dagsverke, varje virkesträd, varje hästkrafttimme — och å andra
sidan varje färdig vara — varje brödkaka, varje stövelpar, varje pappersark —
måste få ett pris, högt eller lågt i förhållande till priserna på andra
produktionsmedel och färdiga varor". Detta är ju ingen förklaring av prisbildningen,
utan en ren truism. Ty det är inte det, att varje sak får ett pris och varje
människa en inkomst, som nationjalekonomin skall förklara. Det vet envar
ändå. Utan det är varför en sak får ett visst pris och varför en människa
får en viss inkomst. Denna förklaring ges ej heller i det följande. I ett
försök till konkret exemplifiering av resonemanget säges, att "en högaffel
kostar 10 kr. därför att prisbildningen under den inbördes avvägningen av
priserna på alla produktionsmedel och färdiga varor fått fram sådana priser
på de i högaffeln ingående produktionsmedlen att totalsumman blir lika med
10 kr.". Detta är ju precis detsamma som att säga, att högaffeln kostar
10 kr. därför att den kostar 10 kr. Det är ju klart, att priset aldrig är
ann,at än summan av de ersättningar, som utgå till olika produktionsmedel och
deras innehavare. Men varför de olika parterna få vad de få, och varför
priserna bli som de bli, det är de frågor som intresserar. Den brist på
bestämdhet, som till stort förfång gör sig gällande i detta kapitel, beror tydligen
på att förf. icke klart definierat prisbildningens uppgift. Prisbildningen är
"den ordnande och sammanhållande kraften", den "dömer om allt och alla,
därmed skapande hela systemet av priser", i varje specialfall rullas "hela
den samhälleliga prisbildningen upp som bakgrund". Detta är utan tvivel
riktigt alltsammans och giver nog läsaren en käns¾a av att allting står i ett
oupplösligt sammanhang, men detta sammanhangs natur och bestämningsgrunder
blir icke klara. Det förefaller, som om ett enda kort ord skulle räckt att
sända en klar ljusstråle över alltsammans: att prisbildningens uppgift i sista
hand är att hålla jämvikt mellan vad som konsumeras och vad som finnes att
konsumera, varav ju sedan följer åtskilliga satser rörande produktionens
avvägning etc.
Längre fram i boken sägs, att "de tillfälliga prissvängningarna ha till
uppgift att bringa tillgång och efterfrågan i jämvikt". Detta är ju riktigt,
men detsammja gäller för alla prisrörelser, för prisbildningen överhuvudtaget,
fast det inte är lösningen av problemet.
I det föregående kapitlet om produktionen, konstateras att "naturen
tillhandahåller ett fåtal nyttiga ting gratis — resten måste människan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
