Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Händelser och spörsmål - Industriparlamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
255
administrativt faktum; "en butter och ohövlig herre bakom en lucka", för att
tala med Anatole France; en ’’nattväktarstat’’, för att tala med Ferdinand
Lassalle.
Men nödvändighetens tryck har framdrivit och framdriver alltjämt en positiv
statsverksamhet av en helt annan art, än denna uppfattning förutsatte. "Ju
närmare vi komma våra egna dagar, dess mera faller det draget i
statsverksamheten — att staten direkt intresserar sig för medborgarens välbefinnande
och det nationella arbetet i hela dess vidd — i ögonen. Allt mera se vi staten
själv gå i spetsen, med egna initiativ i handels- och annan närings-, ja,
överhuvud i all kulturpolitik. Allt mera gör den sig bred på det vidsträckta
område som tyskarna kalla "soziale Fiirsorge": förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare har längesedan upphört att vara parternas ensak. Allt
mera engagerar den sig tillika själv och direkt i ekonomiska företagarroller.
Hela stora områden av det nationella arbetet har sålunda förlagts inom dess
ordinarie verksamhet: den bedriver en mer eller mindre monopoliserad
förvaltning på så viktiga områden som post och telegraf, den bygger järnvägar och
sköter driften på dem, köper vattenfall och monterar dem. I denna tid av
allmänt stegrad affärsverksamhet har staten själv i mångt och mycket iklätt
sig en affärsmans skepelse." Väl har staten även tidigare ägt domäner,
bergverksegendom o. d. och drivit olika verksamheter; denna förvaltning har
emellertid principiellt haft en finansrättslig natur liksom beskattningsrätten, medan
det som utmärker den moderna statsverksamheten tvärtom är att ’ ’dess synpunkt
är den nationalélconomislca, dess synfält omfattar hela samhället och hela
landet’ \
Det är av dylika synpunkter, som ju här i en konservativ
statsvetenskaps-man fått en vältalig tolk, som de moderna strömningarna för en reorganisation
av statsförfattningarna och -förvaltningarna till överensstämmelse med den nya
tiden bäras. Allt för mycken framgång ha dessa strömningar ännu icke fått;
det är icke mycket av deras idéer, som hittills omsatts i praxis. Detta är
emellertid helt naturligt; strävandena äro ännu i stort sett blott vaga och
svävande och ha icke utkristalliserat sig i praktiska förslag; de ha sin betydelse
såsom symptom på vad som rör sig i tiden, varsel om de problem, som i den
stundande framtiden skola stå på dagordningen. Trots detta kan dock
åtminstone konstateras ett gemensamt drag, nämligen tanken på något slags
industriell, ekonomisk representation vid sidan om den politiska, och på
uppdragningen av gränslinjer mellan statens ekonomiska och politiska verksamhet.
Här är icke tillfälle att gå närmare in på de olika uttrycken härför; såväl
i Österrikes som i Tysklands nyare lagstiftning äro emellertid trevande försök
i denna riktning gjorda, varjämte kan erinras om den på sin tid i Tyskland
framkomna ehuru icke förverkligade tanken på ett "riksekonomiråd" vid sidan
om riksdagen för ekonomiska frågors handläggning, "conseil éeonomique du
travail" i Frankrike etc. På Internationalens kongress i Genève 1920 antogs
också en resolution i socialiseringsfrågan, som tydligt utpekar en sådan väg.
Till grund för detta lag en utredning av Sidney och Beatrice Webb,
sedermera utgiven även i bokhandeln under titeln "A constitution for the socialist
commonwealth of Great Britain" (en författning för ett socialistiskt Stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
