Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Händelser och spörsmål - Industriparlamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Britannien, Longmans & Co., London 1920. Här bygges Englands
författning pä två parlament, det politiska och det sociala, med vart sin
exekutivmakt och handläggande vart sina ärenden, men givetvis också samverkande.
Den egentliga statsregeringen skulle tydligen falla under det politiska
parlamentets domvärjo, medan det sociala parlamentet icke skulle till exekutiv ha
en regering av gemensamt ansvariga ministrar, utan en verkställande makt av
ungefär samma typ som borgarrådsinstitutionen i Stockholms
kommunalförvaltning, med en "Chairman" för varje rotel.
Det som är av särskilt intresse är, att även om självfallet dessa förslag
ännu ligga tämligen utanför den praktiska politikens råmärken, så dyka
tankar i denna riktning oupphörligt upp i den engelska dagsdiskussionen, icke
blott från socialistiskt håll. Närmast är det krisen och nödvändigheten av
samverkan, och gemensamma rådslag för dess övervinnande, som just nu
bidrager därtill. I The Economist — som överhuvud förfäktar grundsatsen att
full ömsesidig öppenhet mellan de olika parterna är förutsättningen för goda
åtgärder — yttrar sålunda i sitt nummer för den 15 april, att ’ ’den pänyttfödda
idén om ett nationellt industriellt parlament för behandlingen av arbetarfrågor
och andra frågor rörande industrin växer i styrka". Och i det första numret
av det officiella organet för "The Industrial League and Council" — en
organisation, som vi icke närmare känna, men som arbetar för "förbättrade
förhållanden mellan företagsledare och anställda" och för den industriella
representationens tanke — hävdas kravet på ett industriparlament i den
nuvarande krisen i tvenne uppsatser, dels från företagarsidan av Sir Wm.
Noble, ordförande i den stora Baltic and White Sea Conference och Union Line
of Steamships, sålunda en mycket framskjuten rederiman, dels från
arbetar-sidan av Mr Clynes, transpoi tarbetarnas ledare. Båda författarna påpeka, att
vägen banats genom de paritetiska industriråden — Joint Industrial Councils
— i olika branscher och genom företagsråd — Works Committees — i olika
enskilda företag, vilka båda former visat sig av största värde och gagn för goda
förhållanden mellan de olika parterna under åren efter kriget. Mr Clynes
påminner om att man nu varje dag möter problem, som endast kunna lösas
genom att sätta hela nationens intresse till ledstjärna. En korporation vald
från hela nationen och sammansatt av män med verklig kunskap om industrin
skulle vara det bästa tänkbara forum inför vilket de industriella tvisternas
rights and wrongs kunna behandlas. Mr Clynes anser särskilt den rådande
maskinistkonflikten i England, i vilken han anser det tydligt att problemet ar
mera invecklat än allmänheten ursprungligen trott, vara en god illustration till
det syfte som kunde gagnas av en korporation som representerade landets
hela industriella verksamhet. Både mr Clynes och Sir Wm. Noble vilja
emellertid utsträcka industriparlamentets funktioner utöver den blotta
behandlingen av industriella tvistefrågor.
Det finnes ingen anledning att här upptaga denna sak till närmare diskussion.
De anförda yttrandena tala för sig själva; men de innehålla mycket tänkvärt,
som kan förtjäna begrundas även utanför Englands gränser — icke minst såsom
vittnesbörd om den inriktning av tankarna på nya linjer, varom här
inledningsvis talades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
