Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Ekman, Carl: Några synpunkter i förbudsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SYNPUNKTER I FÖRBUDSFRÅGAN
261
folkpsykologiska stämningarne, av själva den allmänna viljan till
dryckesbruk? Är lagtillämpningen oklanderlig? Har respekten för
restriktionsbestämmelserna ökat eller minskat under verksamhetens
fortgång? Har, med ett ord, rusdrycksintresset försvagats och
rättskulturen fördjupats under restriktionssystemets tid?
Ett svar, grundat på objektiv prövning lyder ofrånkomligt: läget
har i båda dessa avseenden försämrats. Restriktionssystemets själva
grundstadgande, dess konstitutiva princip att varje rekvirent skall
tilldelas den ranson som för hans "behov" kan anses skälig och
att i följd därav överlåtelse av spritdrycker icke får ske från
rekvirent till andra, kan utan överdrift betecknas såsom en död bokstav.
Det finnes icke i någon förbudsstat något rusdryckslagstiftningen
berörande stadgande, som blivit till den grad tillspillogivet som
denna bestämmelse är i svensk lagtillämpning. Den är också mera
svår att genom kontroll upprätthålla än vilken totalförbudslag det
vara må. Både lagstiftarne och tillsynsmyndigheter tala om denna
form av överträdelse som "ett oskick", vilket man visserligen icke
finner tilltalande, men som samtidigt måste anses oåtkomligt. Att
det gör hela ransoneringssystemet fullständigt meningslöst och i
längden totalt raserar allt vad rättsuppfattning på detta område
heter, det blunda systemets försvarare alldeles för. De ha så brått
att angripa förbudstanken och utmåla de "faror för vår gamla
rättskultur" som ett förbud kan tänkas åstadkomma, att de icke
observera, att vad de försvara även ur laglydnadssynpunkt är sämre
än det befarade tillstånd, som de angripa.
Om sålunda rättstillståndet under restriktionssystemet lämnar
mycket övrigt att önska, så har detta system dock sin största
svaghet i den rent suggererande lockelse till dryckesbruk, som därmed
synes vara oskiljaktigt förbunden. Redan i sin konstruktion, som
betecknar köperätt av rusdrycker såsom en förmån för samhällets
bästa element, lägges grunden till en dylik olycksdiger påverkan.
En reflex därav återfinnes i den ständiga tillökningen av ungdom
och kvinnor bland de officiellt registrerade rusdrycksrekvirenterna.
Före "systemets" införande här i landet skulle det absolut icke
gått att uppbringa 80,000 kvinnor, vilka velat deklarera ett så
starkt personligt behov av rusdrycker, att de vore villiga bli
uppförda bland spritbolagens permanenta kunder. Nu däremot finnes
redan en så stor, till antalet dag för dag stigande grupp.
Ungdomen avvisade tidigare i det längsta det omdömet, att den för egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
